Professionell samtida cirkus – En kartläggning 1
uppgår 2017 till 8,5 miljoner kronor och Kulturrå
det har dessutom beviljat Cirkör utvecklingsbidrag till regional kulturverksamhet vid ett flertal tillfällen under åren. Cirkus Cirkörs betydelse för branschen Cirkus Cirkör har haft en betydande roll för den samtida cirkusens utveckling i Sverige. Med tydliga konstnärliga och pedagogiska visioner och ett starkt stöd i Botkyrka kommun lade man grunden för en utveckling som har lett till den verksamhetsmässiga expansion vi ser idag. Det är aspekter som lyfts i såväl intervjuer som enkätsvar som Kulturrådet tagit del av. Cirkör använde sig till en början av etablerade strukturer för teater för att komma ut med sina föreställningar. De åkte runt på utbudsdagar för att marknadsföra produktioner och knyta kontakter med arrangörer. De har också turnerat med Riksteatern. På så vis bidrog de till en ökad kunskap om cirkus och blev en viktig referens för arrangörer. Idag har man väl etablerade arrangörssamarbeten och turnerar på egen hand. Under åren har man haft både konstnärliga och kommersiella framgångar och efterhand också fått ett ökat offentligt stöd. Cirkör har etablerat begreppet nycirkus för en större allmänhet och har förutom att ha varit en viktig arbetsgivare för artister även stöttat branschen genom att bland annat erbjuda residens inom Cirkör LAB. Det kan dock anses problematiskt i sig att det inom ett konstområde finns endast en större institution. I analyser av den samtida dansen i Sverige lyfts ofta det faktum att institutionerna är få och den fria sektorn med sina bristfälliga förutsättningar därmed är avgörande för att säkra både en tillgång för publiken, en konstnärlig mångfald och en arbetsmarknad. När det gäller cirkusen finns det inga andra aktörer med en stabil finansiering och de möjligheter det i sin tur innebär för utveckling. Det ger Cirkus Cirkör en särställning. Flera av de aktörer vi träffat lyfter det faktum att Cirkör etablerat en bild hos arrangörer och publik av vad nycirkus är, i relation till klassisk cirkus. Det har dock ibland resulterat i att det är den enda bild som många arrangörer har. De har inte kännedom om konstformen i bredare bemärkelse utan refererar till det varumärke de känner till. Nycirkus blir lika med Cirkus Cirkör och det som avviker motsvarar inte förväntningarna. Detta, upplever vissa, blir ett hinder för andra kompanier med andra uttryck att få speltillfällen. Och så länge de inte får möjlighet att spela, breddas heller inte bilden hos publiken. Mångfalden inom konstformen blir lidande. Med en stabil finansiering som institution, har Cirkör andra möjligheter än fria aktörer att producera föreställningar av större omfattning och att marknadsföra 16 sina produktioner. Det kan i sammanhanget vara värt att nämna det missförstånd som kan finnas bland branschens utövare om att det råder en direkt konkurrens om medlen, att Cirkör får merparten av de medel som skulle kunna komma den övriga cirkusen till del. Det finns ur ett statligt perspektiv inte en särskild bidragspott för cirkus. Rent finansieringsmässigt befinner sig Cirkus Cirkör inom samma anslag och kategori som landets länsteatrar. Detta medan övriga cirkuskompanier sorteras med fria aktörer inom scenkonst, det vill säga fria teatergrupper, koreografer, konstellationer som arbetar med performance med flera. Det är Kulturrådets bedömning, liksom många av de intressenter vi talat med, att det finns en potentiell marknad för fler aktörer och att en ökad mångfald både är nödvändig och av godo om cirkusen ska kunna ta nästa steg i sin utveckling. Problemet är inte att det finns en stor aktör, utan att det inte finns fler − fler producenter, fler plattformar och fler starka aktörer runt om i landet. Det är av vikt att Cirkus Cirkör får fortsätta att utveckla sin verksamhet. Förhoppningsvis ska initiativ från utövare och insatser från det offentliga kunna leda till att det som Cirkus Cirkör har banat väg för, i ännu högre grad kommer hela området till del. 5.3.2 Circus Glass Royale/Cirkus i Glasriket Circus Glass Royale startade 2008 som Cirkus i Glasriket och är ett kompani som kombinerar cirkus med glaskonst. De gör föreställningar som specifikt anpassas till platsen, tillsammans med professionella nycirkusartister, musiker och glaskonstnärer. Utöver föreställningar, performance och event samarbetar de med det lokala näringslivet och bedriver forskning. Att bedriva forskning är sedan starten en stor del av kompaniets arbetsmetod och ett sätt att driva konstnärligt utvecklingsarbete. Circus Glass Royale verkade under de första åren som fri aktör men verksamheten inlemmades år 2012 på Region Kronobergs begäran i kultursamverkansmodellen. Från och med 2017 är Circus Glass Royale emellertid åter en fri aktör då Region Kronoberg har gjort en omprioritering, se 8.3.1. En stor del av verksamheten byggde på olika samarbeten i regionen med till exempel Musica Vitae, Kulturparken Småland, Regionteatern Blekinge Kronoberg och The Glass Factory, men även med andra konstnärer inom musik, scenkonst och glaskonst.24 Under åren 2013–2016 genomförde de ett interdisciplinärt konstnärligt utvecklingsprojekt, The Phoenix Project, som verkade för ökad internationell och interregional samverkan.25 24. www.circusglassroyale.se/om-oss/ 2017-11-08. 25. www.circusglassroyale.se/the-phoenix-project/ 2017-11-08.