Professionell samtida cirkus – En kartläggning 1
När det gäller inkomster kan det också vara värt
att lyfta en annan fråga, nämligen utövares upphovsrätt. Flera av de vi träffat har problematiserat frågan, som inom cirkusen skiljer sig från andra konstområden då processerna ser annorlunda ut. Vi kommer inte inom ramen för denna kartläggning kunna fördjupa oss i detta, men vill gärna peka på det som ett område som behöver belysas. Det finns förutom internationella modeller att titta på, även exempel på hur frågan har lösts hos större institutioner och arbetsgivare som anställer artister med färdiga nummer som inkorporeras i föreställningar. 5.5.7 Andra möjligheter till försörjning: pedagogik och evenemangsverksamhet Det underlag vi har kunnat samla in via enkät har inte gett oss grund att redogöra för i vilken uträckning utövarna finner sin försörjning genom närliggande verksamhet. Det som främst framkommit under intervjuer är att utövare till stor del både får sin försörjning och finansierar föreställningsprojekt genom att ta kortare eller längre uppdrag som pedagog eller genom att uppträda i kommersiella sammanhang. De flesta framhåller det som positivt att de möjligheterna finns, men ser också vissa problem. Det som lyfts under intervjuerna är att ju mer man arbetar som pedagog, desto mindre tid har man för sin egen träning och för att utvecklas konstnärligt. Det både hämmar ens utveckling och ökar skaderisken. Kommersiella uppdrag har en begränsad marknad i Sverige och många beger sig utomlands för att kunna få tillräckliga uppdrag. Det bör dock noteras att cirkusen, i jämförelse med andra scenkonstområden, har visat en förmåga att bygga affärsmodeller och utveckla delar av sin verksamhet till kommersiella framgångar. Ett exempel är Cirkör Event som beskrivs under avsnitt 5.3.1 om Cirkus Cirkör, men det gäller även för mindre aktörer. Det är en avvägning i tid och resurser i vilken mån man vill och kan ägna sig åt detta eller åt ett mer konstnärligt utforskande i sitt arbete. Om det finns ett intresse av det senare finns också ett behov av att finansiera det − med offentliga medel, intäkter från eventuell eventverksamhet eller med egna medel, vilket inte sällan är fallet. 5.5.8 Scenkonstallianser Inom scenkonstområdet finns idag en så kallad tredje anställningsform genom Teateralliansen, Dansalliansen och Musikalliansen. De erbjuder yrkesverksamma, frilansande utövare en villkorad grundanställning som ger en ekonomisk och social trygghet. De anställda tar tjänstledigt för att arbeta och återvänder till sin anställning på alliansen mellan sina uppdrag. De anställda kvalificerar 21 sig genom att hålla en hög grad av yrkesverksamhet, och kraven skiljer sig åt mellan de olika allianserna beroende på konstområdenas olika förutsättningar. Allianserna arbetar även aktivt med kompetensutveckling och förmedling. I januari 2017 var antalet anställda vid allianserna 144 inom teater, 65 inom dans och 143 inom musik. Det totala antalet yrkesverksamma är ungefär 4 000 inom teater, 1 000 inom dans och 7 000 inom musik.47 Under de intervjuer och samtal vi har haft har alliansmodellen återkommit som ett förslag på åtgärd som man gärna skulle se även för cirkusens utövare. Det skulle skapa en trygghet och möjlighet till kontinuitet för dem som anställs och en möjlighet att ägna sig aktivt åt sin träning under de perioder de inte är i produktion eller uppträder. Det skulle kunna ge artister möjlighet att stanna kvar i yrket. Att stärka deras möjlighet till träning ger utrymme för utveckling, och därmed anställbarhet, och minskar skaderisken. Ett alternativ, då konstområdet är litet, är att undersöka möjligheten att inom ramen för dans- eller teaterallianserna rymma även cirkusartister. 47. Konstnärernas demografi, inkomster och sociala villkor, s.19.