Professionell samtida cirkus – En kartläggning 1
5.4 Regionala scenkonstinstitutioner som arbetar
med cirkus Utöver Cirkus Cirkör och Circus Glass Royale, har den samtida cirkusen även gjort sitt intåg på vissa av landets läns- och stadsteatrar. Förutom gästspel så har ett antal teatrar på olika sätt inkluderat konstområdet i sina verksamheter. Cirkusartister har såväl nu som tidigare engagerats av både nationella och regionala institutioner i olika uppsättningar. De här redovisade teatrarna är exempel på institutioner som förutom att vara gästspelsscener även har ambitioner att långsiktigt integrera den samtida cirkusen som konstform i verksamheterna. Det är institutioner som Kulturrådet har följt under en längre tid och som vi har haft kontakt med under arbetet med denna rapport. Helsingborgs stadsteater Kajsa Giertz tillträdde som teaterchef på Helsingborgs stadsteater i juni 2016 och hade året innan initierat ett samarbete med Cirkus Cirkör på Västmanlands Teater. Hösten 2017 producerade stadsteatern cirkusföreställningen Totto, Otto och deras bästa vän Lilla i samarbete med Kompani Kanalje. Cirkus Cirkörs föreställning Limits kommer att gästa teatern under våren 2018. Teatern har även tidigare arrangerat gästspel med cirkuskompanier och 2005 hade kompaniet Idiot Savant ett några månader långt residens på teatern då de repeterade och spelade Vita män. Malmö stadsteater Malmö stadsteater satte 2015 upp föreställningen Borders i samproduktion med Cirkus Cirkör, där teatern för första gången utnyttjade sitt cirkusrum i byggnaden Hipp så som det en gång byggdes och användes. Samarbetet med Cirkör har fortsatt, och 2017 samproducerades föreställningen Movements som även den spelades på Hipp. Utöver samproduktionerna har teatern under flera år även arrangerat gästspel av Cirkus Cirkör. Planer finns på att utöka gästspelsverksamheten på att bjuda in även andra kompanier. Teatern har även engagerat cirkusartister i egna produktioner och har en ambition att utveckla och integrera cirkuskonsten i huset. Västmanlands Teater I samarbete med Cirkus Cirkör startade Västmanlands Teater 2015 ett utvecklingsprojekt med stöd av Kulturrådet i syfte att stärka samtida cirkus som konstart i Sverige. Huvudambitionen var att skapa fler plattformar över hela landet varifrån den samtida cirkusen kan verka och utvecklas. Man menade att regionala scenkonstinstitutioner med kompetens att skapa och presentera samtida cirkus är en förutsättning för detta. Tanken var att detta skulle leda till fler arbetstillfällen för artister inom genren, utveckling av konstformen och angränsande konstformer samt publik- och arrangörsutveckling. På Västmanlands Teater har, utöver kunskapsuppbyggnad och kunskapsutbyte, hittills två samproduktioner genomförts. Östgötateatern/Scenkonstbolaget i Östergötland Sedan några år tillbaka har Östgötateatern två långtidskontrakterade cirkusartister i sin ensemble. Detta har bland annat lett till några egna cirkusproduktioner samt att cirkusartister medverkar i flera av teaterns övriga produktioner. Även andra frilansande artister anlitas, utöver de två anställda. I likhet med många andra teatrar har Östgötateatern genom åren tagit emot ett antal gästspel av Cirkus Cirkör och andra kompanier och artister. Region Östergötland genomför i samarbete med Östgötateatern och länets kommuner, initialt med Finspång, en årligt återkommande nycirkusfestival som är tänkt att leda fram till ett östgötskt nav för nycirkus. 5.4.1 Varför cirkus på institutionerna? Att den samtida cirkusen i olika hög grad har tagit plats på dessa institutioner har olika orsaker. En gemensam faktor är Cirkus Cirkör som man antingen har haft produktionssamarbete eller arrangerat gästspel med. Företrädare för de institutioner som Kulturrådet har haft kontakt med under arbetet med rapporten har trots skillnader och olika förutsättningar pekat på tre skäl att satsa på cirkuskonsten: Publiken. Cirkusen utmärks av inkludering, låga trösklar och att den når en ny publik, bland annat på grund av att den ofta inte är språkligt krävande. Konstformen bedöms vara lätt att ta till sig och väcka intresse för hos en publik som annars sällan besöker institutionerna.26 Konstnärlig utveckling. Mötet mellan konstformerna ses som en väg att utveckla spets, kvalitet och konstnärlig förnyelse. Kompetensutveckling. Att integrera cirkusen i produktionsprocesserna kräver och innebär kompetenshöjning av såväl skådespelare, scenografer och annan konstnärlig personal som teknik- och marknadsavdelningarna. Det finns naturligtvis svårigheter i att bygga in cirkusen i institutionsstrukturerna. ”Hur får man en teaterinstitu26. Uttalande om publiken utgår från subjektiva uppskattningar hos dem vi har intervjuat då bl.a. etnicitet och socioekonomiska variabler inte finns med i eventuella publikundersökningar. 17