Professionell samtida cirkus – En kartläggning 1
Fortsatt stöd till export Internationellt utbyte
är enligt de utövare vi träffat en förutsättning för att aktörer inom cirkusområdet ska kunna bedriva en verksamhet. Det är önskvärt att det internationella utbytet inte enbart ska bestå av enskilda artister som tar anställning på en internationell arbetsmarknad, utan framförallt att svenskbaserade kompanier får komma ut med sina produktioner för att få fler speltillfällen, ökade intäkter och ett ökat erkännande även i Sverige. För att uppnå detta behöver mindre aktörer stöd för att etablera och upprätthålla internationella kontakter och nätverk. Det internationella främjandearbete som Kulturrådet bedriver idag på större mässor och branschträffar inom scenkonstområdet sker i mindre skala, men är öppet för cirkusaktörer att ta del av. Tillväxtverket och Kulturrådets kulturexportstöd som inrättades som ett treårigt pilotprojekt 2016 kan också ge aktörer inom cirkus möjlighet att delta i ovan nämnda satsningar, liksom andra relevanta sammanhang. För mindre aktörer kan ett sådant stöd vara helt avgörande, och det vore därför värdefullt om ett liknande stöd kunde finna en långsiktig finansiering. Synliggöra konsulentfunktionens betydelse Flera har under intervjuer och rundabordssamtal lyft att cirkuskonsulentverksamheten har varit av stor betydelse för spridningen av cirkus till framförallt barn och unga i Stockholms län. Detta bekräftas även av företrädare för Stockholms läns landsting som ökat såväl verksamhetssom subventionsmedlen till konsulenten. Behovet av främjandefunktioner med konstområdeskompetens är lika centralt för cirkusen som för dansoch teaterområdena. I den departementsskrivelse132 som presenterades i mars 2017 och angav framtida inriktning för kultursamverkansmodellen, föreslås att konst- och kulturfrämjande verksamhet tas bort som eget område och istället inkluderas i respektive verksamhetsområde. Om det ska finnas möjlighet för regioner att inkludera främjandeverksamhet för cirkus, är det av vikt att förordningen133 om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet till skillnad från idag även inkluderar annan scenkonst än teater, dans och musik. De regionala utvecklingsbidragen inom kultursamverkansmodellen skulle kunna vara en möjlig inkörsport för försöksverksamheter och pilotprojekt för att öka bredden på konsulentverksamheterna. 132. Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop - Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen. Ds 2017:8. 133. Förordning (2010:2012) som i departementsskrivelse och budgetproposition föreslås justeras. 11.3 Förbättrade villkor för produktion Ökad statlig finansiering för produktion Det behöver finnas offentliga produktionsmedel om en mångfald av kvalitativ professionell cirkus ska kunna nå en publik över hela landet. Fler aktörer måste kunna ta del av offentliga stöd. Medlen behöver också vara tillräckliga för att säkra rimliga arbetsvillkor och möjliggöra för utövare att knyta till sig nödvändig kompetens. Vår bedömning är att det inte finns skäl för särskilda stödformer för cirkus. Det måste däremot finnas tillräcklig kompetens för bedömning av ansökningar från cirkusområdet inom ramen för befintliga stöd inom scenkonstområdet. Myndigheter som Kulturrådet och Konstnärsnämnden som arbetar med expertutlåtanden från referens- och sakkunniggrupper, måste säkra kompetens i dessa grupper om cirkusen som konstform och dess förutsättningar. Detta kan ske dels genom val av ledamöter, dels genom kompetenshöjande insatser. Ledamöter är förordnade under en begränsad period, och det är därför en viktig uppgift för myndigheter att se till att det finns en kontinuitet när det gäller olika kompetenser. Konstformens starka internationalisering kan göra det intressant att undersöka möjligheten att ta in internationella bedömare. Det kan också vara ett sätt att förhålla sig till en eventuell problematik kring jäv, då konstområdet är förhållandevis litet. Cirkusen har en förmåga att skapa innovativa affärsmodeller och har som vi konstaterat en utvecklingspotential inom de kreativa näringarna. Det står däremot tydligt att det krävs offentlig finansiering för att möjliggöra en konstnärlig utveckling och produktioner som har en mer konstnärlig inriktning. Detta gäller även större aktörer. I Cirkus Cirkörs fall är verksamheten uppdelad i två separata delar, där eventverksamheten bidrar till att finansiera den konstnärliga verksamheten. Men att de kommersiella delarna helt skulle kunna bekosta det konstnärliga bedöms inte vara möjligt. Ett offentligt stöd möjliggör ett konstnärligt risktagande och därmed en utveckling. För att ta exemplet med världens största aktör på området, kanadensiska Cirque de Soleil, så mottog även de offentligt stöd under sina första tio år innan verksamheten utvecklades och kunde bära sig själv som en rent kommersiell verksamhet. Där gjorde sedan kompaniet valet att utveckla verksamheten till ett globalt verksamt storföretag. I Kanada finns exempel på dubbla stödsystem, där ett cirkuskompani kan få kulturstöd för sin konstnärliga utveckling och samtidigt motta stöd i form av fördelaktiga lån och riskkapital till de delar av verksamheten som har kommersiell potential. Detta är ett område där det egentligen inte finns några svenska motsvarigheter. De förordningar som styr Kulturrådets fördelning av 49