Professionell samtida cirkus – En kartläggning 1
medel till fria aktörer inom scenkonst134 ger utr
ymme för specifika, konstområdesanpassade prioriteringar. Det finns därför möjlighet för myndigheten att utifrån en analys av ett konstområdes förutsättningar göra bedömningar som skiljer sig något från dem inom närliggande områden. Detta gör att man kan ta hänsyn till exempelvis olika produktionsprocesser och utövares behov. Det finns dock en begränsning vad gäller tid för Kulturrådets projektstöd, som förutsätter att föreställningen blir färdig och når en publik inom 12 till 15 månader. För cirkuskompanier som ofta har en längre produktionsprocess innebär det i vissa fall att tiden antingen inte räcker eller att endast ett fåtal av de speltillfällen som äger rum kan redovisas. Det anslag som berörs135 har dock under flera år varit alltmer ansträngt, vilket återkommande lyfts i Kulturrådets budgetunderlag till regeringen. Det beviljade beloppet till fria aktörer inom musik och scenkonst under 2016 motsvarade 35 procent av det totala sökta beloppet. Många ansökningar som bedömts konstnärligt och kulturpolitiskt intressanta har myndigheten tvingats avslå, och många bidragssökande har beviljats ett lägre belopp än det sökta. Inför 2018 har regeringen föreslagit ett tillskott på detta anslag, vilket kommer att ge bättre möjligheter att möta konstområdenas behov och därigenom till viss del även möjliggöra kulturpolitiskt angelägna prioriteringar. Budgetpropositionen för 2018 föreslår också en väsentlig ökning av anslag som fördelas av Konstnärsnämnden.136 Även där finns det med nuvarande stödordningar möjligheter att göra kulturpolitiskt angelägna prioriteringar och ett tillskott av medel är i detta sammanhang en god förutsättning. Stöd i form av arbetsstipendier är också väl lämpade för cirkusen som konstform som har långa utvecklingsprocesser. Kulturrådets och Konstnärsnämndens stöd kan därför komplettera varandra. Det bör dock tas i beaktande att behoven inom hela det fria scenkonstområdet är väldigt stora. Det föreslagna tillskott som nu kan komma området till del ska bidra till att fylla ett stort glapp mellan presenterade behov och tillgång av medel. Regionala utvecklingsmedel inom kultursamverkansmodellen Kulturrådet ser att utvecklingsbidragen inom kultursamverkansmodellen spelar en viktig roll när det gäller att stimulera utvecklingen exempelvis inom enskilda konstområden. Regeringen har i regleringsbreven pekat ut olika konst- och kulturområden, vilket i stor utsträck134. Förordning (2012:516) om statsbidrag till det fria kulturlivet inom teater-, dans- och musikområdet. 135. Anslag 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål (ramanslag). 136. Anslag 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer. 50 ning påverkat såväl ansökningarna som fördelningen av utvecklingsbidrag. I regleringsbreven för 2016 och 2017 angavs när det gällde de regionala utvecklingsbidragen att projekt som leder till breddad delaktighet i kulturlivet och interregionala samarbeten ska uppmärksammas samt att insatser för att stödja regionalt utvecklingsarbete inom bild- och formområdet ska främjas. I regleringsbrevet för 2015 var det den professionella dansens utveckling som skulle ges särskild uppmärksamhet och 2014, främjandet av digitaliseringens genomslag inom scenkonstområdet.137 En skrivning om att särskilt uppmärksamma den samtida cirkusen skulle kunna bli ett incitament för att främja regionala initiativ på området, vilket skulle öka tillgängligheten för publiken och mångfalden av konstnärliga uttryck. Infrastrukturella satsningar i regionerna skulle möjliggöra en utveckling av konstområdet såväl ur ett publik- som utövarperspektiv. Utvecklingsbidragen styrs av förordningen 2010:2012138 där det bland annat framgår att bidrag kan ges till strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse och att de nationella kulturpolitiska målen som rör kvalitet, konstnärlig förnyelse och tillgänglighet till kulturutbudet särskilt ska beaktas. Förordningen är allmänt hållen och gör det möjligt för Kulturrådet att utifrån nationellt intresse och de kulturpolitiska målen prioritera regionala satsningar inom cirkusområdet. Ett utpekande och en prioritering från regeringens sida skulle vara en tydligare markering gentemot regioner och landsting. Uppmuntra utveckling av cirkuskonsten vid scenkonstinstitutionerna genom bland annat samverkan med den fria sektorn Det finns ett antal exempel där regionala scenkonstinstitutioner på olika sätt samverkar med enskilda cirkusutövare eller kompanier. Några genom produktionssamarbeten med Cirkus Cirkör som Västmanlands Teater, Malmö Stadsteater och Folkoperan. Andra genom samarbeten med fria aktörer som Helsingborgs Stadsteater eller genom egna cirkusproduktioner med frilansande och långtidskontrakterade artister som Östgötateatern. Reflektioner från samtal med institutionscheferna visar på organisatoriska, tekniska och konstnärliga utmaningar men framförallt på konstnärlig utveckling, kompetenshöjning inom organisationerna, ökad mångfald i utbudet och ökad tillgänglighet för en stor potentiell publik. Beroende på institutionernas uppdrag kan det i vissa fall finnas behov av en öppning i uppdragsformulering137. Kulturrådets regleringsbrev 2014, 2015, 2016 och 2017. 138. Förordning (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet.