Professionell samtida cirkus – En kartläggning 1
arrangörer. Föreställningarna har olika format oc
h kan framföras på olika typer av spelplatser. Det kan vara i traditionella scenrum och tält, men också skolor, bibliotek eller utomhus på offentlig plats. 5.2.1 De fria aktörernas finansiering Det underlag som finns när det gäller de fria aktörernas finansiering är först och främst kompaniernas redovisningar av erhållna projektbidrag från Kulturrådet. Underlaget baseras på redovisningar av 22 projektbidrag till fria cirkusaktörer under åren 2012–2016. De redovisade intäkterna uppgick sammanlagt till 17 miljoner kronor. Statliga bidrag står för drygt 35 procent av verksamheternas intäkter, egna insatser och spelintäkter uppgår till knappt 40 procent medan kommunala och regionala bidrag står för drygt 10 procent, se diagram 1. För de fria cirkusaktörerna som beviljats projektmedel av Kulturrådet är staten den största finansiären i förhållande till övrigt offentligt stöd.18 Diagram 1. Procentuell fördelning av fria cirkuskompaniers finansiering 2012–2016 Baserat på redovisningar av beviljade bidrag från Kulturrådet Övrigt, 10% Sponsring, 2% Egen insats, 3% Spelintäkter, 36% EU-bidrag, 2% Kommun, 8% Region, 3% DOCH, 2% Kulturbryggan, 7% Konstnärsnämnden, 6% Kulturrådet, 21% För att få ytterligare information om utövarnas villkor och verksamhet har en enkät också skickats ut till kompanier med frågor om deras finansiering under år 2016. Av respondenterna redovisade 22 kompanier delvis specificerade intäkter, varav 15 uppgett att de har någon typ av offentlig finansiering och 7 har angivit enbart spelintäkter eller övriga intäkter. De totala redovisade intäkterna uppgick till 9,6 miljoner kronor. Konstnärnämnden inklusive Kulturbryggan stod för den största andelen offentlig fi18. Det som redovisas är finansiering av sökta projekt. 14 nansiering med 16 procent. Kulturrådet och landstingen stod för 5 procent vardera och kommunerna för 11 procent. Spelintäkter och övriga intäkter, som består av såväl gager som egna insatser utgör tillsamans över 60 procent av de totala intäkterna, se diagram 2. Enkätsvaren skiljer sig sålunda jämfört med redovisningarna till Kulturrådet i det att kommuner och landsting står för en något större andel av den offentliga finansieringen medan staten står för en mindre andel. Vidare är egenfinansieringen ännu mer omfattande. Eftersom mätmetoderna skiljer sig åt på flera vis, svarsfrekvensen på enkäten är låg och innehållet är svårt att kvalitetssäkra, går resultaten inte att generalisera utan enkätsvaren bör ses som ett komplement där respondenterna inte enbart består av Kulturrådets bidragsmottagare. Diagram 2. Procentuell fördelning av fria cirkuskompaniers finansiering 2016 Baserat på svaren på Kulturrådets enkät till kompanier/grupper Kulturbryggan, 16% Kulturrådet, 5% Övriga intäkter, 41% Spelintäkter, 22% Kommun, 5% Landsting, 5% Konstnärsnämnden/ 5.3 Institutioner för samtida cirkus Det har under de senaste åren funnits två regionala verksamheter inom den samtida cirkusen: Cirkus Cirkör och Cirkus i Glasriket/Circus Glass Royale i Stockholms respektive Kronobergs län. Med regional verksamhet avses här att den antingen erhåller statliga medel genom kultursamverkansmodellen eller, om den finns i Stockholms län, särskilt utpekas i Kulturrådets regleringsbrev. Cirkus Cirkör som först hade mottagit verksamhetsbidrag från Kulturrådet som fri aktör/grupp inom scenkonst, pekades av regeringen ut i Kulturrådets regleringsbrev för 2005 som så kallad regional verksamhet. Det innebar en tryggare statlig finansiering och därmed också stabil regional och lokal finansiering som är en förutsättning för det statliga stödet. Cirkus i Glasriket, som också fått medel som fri aktör, erhöll under fem år, 2012– 2016, statliga medel inom kultursamverkansmodellen. Förutom en säkrare kontinuitet och årliga uppräkningar gav övergången till att vara regionala verksamheter även tillfällen att söka stöd för regionala utvecklingsprojekt