Folkbibliotek i glesbygd 1
3. Kunskapsläge I detta avsnitt redovisas några a
v de aktuella initiativ på statlig och regional nivå som påverkar folkbibliotekens arbete idag samt ett antal relevanta och aktuella studier och utredningar som gjorts rörande folkbibliotekens verksamhet från såväl myndigheter som akademiska institutioner, några med fokus på folkbibliotekens villkor i allmänhet, de flesta med fokus på glesbygdsbibliotek. Det ska sägas direkt att vetenskapliga arbeten som specifikt rör glesbygdsbibliotek är relativt sparsamt förekommande såväl i Sverige som internationellt. Däremot förekommer ibland passager som relaterar till glesbygdsbibliotekens villkor i studier och utredningar med bredare perspektiv och flera av de statliga initiativ som idag präglar bibliotekens verksamhet, som exempelvis Stärkta bibliotek, har en särskild betydelse för glesbygdskommunernas biblioteksverksamheter. 3.1 Aktuella initiativ och utredningar Under de senaste åren har ett antal utredningar och rapporter med relevans för folkbibliotekens verksamheter publicerats. Statliga initiativ som Stärkta bibliotek och utarbetandet av ett förslag till en nationell biblioteksstrategi är dessutom av en sådan omfattning, såväl ekonomiskt som intellektuellt, att det är rimligt att hävda att de svenska biblioteken idag befinner sig i en historiskt unik situation. Aldrig tidigare har deras villkor varit föremål för en mer genomgripande analys parad med riktade politiska och ekonomiska satsningar som nu. Detta innebär inte bara att denna rapports empiriska delar måste ställas i relation till dessa initiativ, utan också att det finns skäl att kort kommentera dem särskilt jämte att ge en bild av den aktuella biblioteks och informationsvetenskapliga forskning som under de senaste åren publicerats, både i Sverige och internationellt, med bärighet just på glesbygdens biblioteksverksamheter. 3.1.1 Nationell biblioteksstrategi I mars 2019 överlämnades till kulturdepartementet det förslag till nationell biblioteksstrategi som blev resultatet av ett flerårigt arbete med diskussioner och förankring i hela bibliotekssektorn.14 Bland annat publicerades under processen ett tiotal rapporter med fokus på olika aspekter av bibliotekens verksamheter och några av dem är särskilt relevanta att lyfta fram här. I sin rika kunskapsöversikt Skolbibliotekets roll för elevers lärande pekar Cecilia Gärdén på en rad mycket viktiga frågor.15 Efter en genomgång av över 100 studier om skolbibliotekens funktion, roll och betydelse ansluter hon sig till den centrala frågan hur mycket kunskap som ska behöva visas upp innan kommunerna tar sitt lagstadgade skolbiblioteksansvar på allvar. Rapporten visar, att det bara är 37 procent av Sveriges cirka 1,4 miljoner skolelever som har tillgång till bemannade skolbibliotek och i 86 kommuner saknas ännu skolbibliotek med minst 20 timmars avsatt bemanning per vecka.16 Hur kommunerna löser skolbibliblioteksfrågan skiftar dessutom. I många, framförallt mindre kommuner, får folkbibliotekens prioriteringar ersätta skolbibliotekens, i en del fall inom ramen för integrerade bibliotek, i vissa fall genom att till exempel biblioteksbussar parkeras utanför kommunens skolenheter. Detta påverkar bibliotekets förmåga att bidra till skolans pedagogiska uppgifter. Gärdén kommenterar: ”Ett resultat av genomgången som inte diskuterats särskilt mycket tidigare är att en konsekvens av att skolor inte har egna skolbibliotek utan utgår ifrån andra bibliotekslösningar, kan vara att biblioteket reduceras till att endast handla om läsfrämjande, och inte alls om informationskompetens.”17 Folkbibliotekarierna utför då alltså sitt arbete som just folkbibliotekarier och inte som skolbibliotekarier. 10/68