Folkbibliotek i glesbygd 1
Folkbibliotek i glesbygd teksväsendet. Det har fö
rankrats genom en öppen och participatorisk modell som engagerat stora delar av bibliotekssverige. De studier som genomförts under arbetets gång har fått stort genomslag i det slutliga förslaget. I Demokratins skattkammare omskrivs till exempel just de nationella minoriteterna tydligt och i linje med de förslag och rekommendationer som formuleras i rapporten Biblioteken och de nationella minoritetsspråken. Intressant och viktigt att notera är att det retoriskt formuleras som ”de nationella minoriteterna och urfolket samerna”.25 I förhållande till denna studie är detta särskilt motiverat, då en majoritet av de kommuner som utgör underlaget för den empiriska studien ligger i norra Sverige och till största del inom Sápmis gränser. Inte alla deltagande kommuner har en samisk minoritet och ju längre söder ut desto färre blir de, men tillräckligt många för att det ska vara motiverat att lyssna också till just samerna i relation till de prioriteringar folkbiblioteken gör i kommunerna inom de norra biblioteksregionerna. Övriga nationella minoritetsgrupper förekommer synnerligen sparsamt. Det finns därför skäl att dröja något vid de villkor som Sametinget skrivit fram rörande villkoren för samisk biblioteksverksamhet. 3.1.2 Urfolket samernas bibliotekssituation Centralpunkt för samisk biblioteksverksamhet i Sverige är Samernas bibliotek som ligger samlokaliserat med Ájttes bibliotek vid Svenskt fjäll och samemuseum i Jokkmokk. Samernas bibliotek är ett specialbibliotek som samlar all litteratur på de samiska språken och om samisk kultur och samiska förhållanden. Det är också ett depåbibliotek där folkbibliotek i hela landet har möjlighet att låna material, liksom sameskolstyrelsen och sameföreningar. Regeringen gav hösten 2017 Sametinget i uppdrag att utvärdera och analysera sin biblioteksverksamhet och lämna förslag på hur den ska kunna utvecklas. Uppdraget resulterade i rapporten Samernas bibliotek – en dold resurs, som i många stycken bekräftar de behov som uttrycks i biblioteksstrategins minoritetsrapport, men som också ger en bild av de särskilda förutsättningar som gäller för samerna som urfolk, med hänseende på mediesituation, språklig revitalisering, samisk bibliotekariekompetens och allmän biblioteksverksamhet.26 Rapporten visar att Samernas bibliotek är underutnyttjat, såväl inom majoritetssamhället som bland samerna själva. En viktig orsak till det senare är en kombination av en mycket begränsad svensk litteraturutgivning på de samiska språken samt att hela 76 procent av de samer som tillfrågats i undersökningen inte läser samisk litteratur för att de inte kan samiska.27 Bristen på litteratur och samisk biblioteksverksamhet sägs också försvåra möjligheten för folkbiblioteken att leva upp till bibliotekslagens krav att prioritera samisk språkutveckling. Det konstateras också råda brist på utbildade bibliotekarier, inte minst i förvaltningskommuner, som talar samiska och/eller har särskild kunskap om urfolksarbete i linje med vad som förordas inom till exempel IFLA:s Indigenous Matters Section28 Librarians’ Forum (IILF)29 och International Indigenous . Förutom behovet av en satsning på urfolkskompetens hos bibliotekarier lyfts ytterligare sex områden fram som viktiga att satsa på och åtgärda: • Översyn av lagen avseende skolbibliotek för sameskolans elever samt elever vid samisk integrering. • Samiska bok och kulturbussar som kan föra ut bibliotekens verksamhet till de mest glesbefolkade delarna av Sápmi. • En översyn och revidering av den nationella standarden för märkning av samiska böcker, för underlättande av bibliotekens inköp. • Nya samverkansformer med regionbiblioteken inom Sápmis område. • En möjlig översyn av bibliotekslagen för att tydliggöra Samernas biblioteks roll som urfolksbibliotek. 12/68