Folkbibliotek i glesbygd 1
Folkbibliotek i glesbygd 4.2.1 Workshops Den mest
omfattande delen av datainsamlingen har skett genom fyra heldagsworkshops, som samlat bibliotekarier och biblioteksassistenter i fyra av de fem regionerna. Metoden kan beskrivas som en ”expanderad fokusgruppintervju” med gruppdiskussioner, där deltagarna talar fritt kring bestämda teman med forskaren som samtalsledare. Gruppdiskussionerna genomfördes mellan den 17 januari och den 7 februari 2019. I Luleå, Karlstad, Sundsvall och Östersund kom 47 personer från 34 biblioteksenheter (se Bilaga 2) samman och diskuterade sina biblioteksverksamheter med utgångspunkt i de breda prioritetsområden som bibliotekslagen föreskriver rörande läsfrämjande, medier och bestånd, tillgänglighet och service, samverkan och styrning samt kompetensfrågan, formulerad som ”bibliotekariens roll”. Sistnämnda tema står inte med som prioriterad i bibliotekslagen, men lyfts fram i dess förarbeten och framträder i forskningen som central för förståelsen av hur de problem glesbygdsbiblioteken har att arbeta med hanteras. Inför varje workshop skickades ett inbjudningsbrev (se Bilaga 3) som underlag till deltagarna så att de skulle kunna förbereda sig till exempel genom att diskutera de teman som stod på dagordningen med kolleger i det egna biblioteket. Varje workshop inleddes med en kort introduktion följd av en öppen diskussion om vart och ett av de fem temana under 30–45 minuter. Vid inledningen till varje tematisk diskussion delades ett tomt papper ut till varje deltagare som uppmanades att formulera sina egna tankar kring det givna temat under fem till tio minuter. De handskrivna papperen lämnades in anonymt, med bara den egna kommunen angiven i referenssyfte. Under diskussionen antecknades citat, erfarenheter, referenser till individuella projekt och uttryckta åsikter på en whiteboard så att alla kunde se och kommentera. Efter varje tematisk diskussion fotograferades den fullskrivna whiteboardtavlan som grund för transkribering och komparation mellan de olika regionernas diskussioner. 4.2.2 Intervjuer Som komplement till de fyra gruppdiskussionerna genomfördes tio intervjuer under perioden 19–25 februari 2019, samtliga mellan 35 och 55 minuter långa. Intervjuerna gjordes med representanter för den samiska biblioteksverksamheten (intervjuguide, Bilaga 4), de regionala biblioteksverksamheterna i Norrbotten, Jämtland/Härjedalen och Blekinge/Kronoberg (intervjuguide, Bilaga 5) samt verksamhetsföreträdare för tre kommuner i Blekinge/Kronoberg och två i Jämtland/Härjedalen (intervjuguide, Bilaga 6). Såväl individuella intervjuer (i) och parintervjuer (p) genomfördes. Där nedan angivet (z) har intervju genomförts och spelats in med bild och ljud via Linnéuniversitetets webbaserade mötesverktyg Zoom, vid övriga genomfördes ljudinspelning via smartphone. Samtliga inspelningar genomfördes med informanternas explicita medgivande. Representanter för följande bibliotek och aktörer intervjuades: • Sametinget/Samernas bibliotek och biblioteket vid Ájtte, Svenskt fjäll och samemuseum, Jokkmokk (p) • Regionbibliotek Norrbotten (i) (z) • Regionbibliotek Västernorrland (i) (z) • Regionbibliotek Jämtland/Härjedalen (i) (z) • Biblioteksutveckling Kronoberg/Blekinge (i) • Kommunbiblioteket i Lessebo (i) • Kommunbiblioteket i Uppvidinge (i) • Kommunbiblioteket i Markaryd/Strömsnäsbruks bibliotek (p) • Kommunbiblioteket i Krokom (i) (z) • Kommunbiblioteket i Bräcke (i) (z) 25/68