Folkbibliotek i glesbygd 1
Folkbibliotek i glesbygd andra en studie om etabl
erandet av folkbibliotek på den amerikanska landsbygden under perioden 1876–1956, skriven av bibliotekshistorikern Wayne Wiegand54 . Bland de svenska studier som kommit under senare år och som behandlar folkbibliotekens arbetssätt och villkor och som därmed också är intressanta ur ett glesbygdsperspektiv är det kanske främst tre som är värda att lyfta fram här. Katarina Michniks sammanläggningsavhandling vid Bibliotekshögskolan i Borås, Samhällets Allt-i-allo? Om folkbibliotekets sociala legitimitet, visar på att nydaningar inom folkbibliotekens verksamheter, till exempel vad gäller digitaliserade tjänster och verktyg bör införas på ett sätt som känns igen av såväl användare som lokala beslutsfattare, då båda dessa grupper ofta tenderar att ha en relativt traditionell bild av biblioteken som bokcentrerade och läsfrämjande.55 främmande och detta kan påverka bibliotekets legitimitet i lokalsamhället. Ligger nya verktyg och tjänsteformer nära den upplevda kärnverksamheten behålls och till och med stärks legitimiteten för biblioteken. Anpassningen till nya digitala lösningar kan alltså inte göras villkorslöst. Vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet publicerades 2018 en studie av Johanna Rivano Eckerdal och Hanna Carlsson om betydelsen av styrdokument för aktörer i och kring de lokala folkbiblioteken.56 Studien är finansierad av Region Skåne och omfattar empiriskt flera mindre skånska kommuner. Studien visar hur folkbibliotekarier, med stöd av tjänstepersoner och politiker, dagligen navigerar mellan den nationella och lokala nivån i sitt lagformulerade demokratifrämjande uppdrag. Den visar också styrdokumentens roll när konflikter mellan lagens prioriteringar uppstår, till exempel mellan fokus på barn och unga och utveckling av mångspråkig verksamhet. Vid samma institution lade 2019 Lisa Olsson Dahlquist fram sin avhandling Folkbildning för delaktighet: en studie om bibliotekets demokratiska uppdrag i en digital samtid.57 Hennes studie är en verksamhetsnära analys av lärande och skapandepraktiker i tre olika bibliotek, som visar hur den klassiska folkbildningsidentiteten och tolkningar av bibliotekslagens skrivningar förnyas i ljuset av den digitala tekniken. Särskilt intressant är att Olsson Dahlquist för in ett rättighetsperspektiv i sin analys och att den tydligt visar på många av de skillnader i förutsättningar som finns mellan större, resursstarka stadsbibliotek och sådana som fungerar i mindre kommuner, med mer begränsade ekonomiska förutsättningar. Vad gäller svenska studier i övrigt finns det några som mer direkt rör glesbygdens bibliotek, främst i form av studentuppsatser. Två av de som kommit under senare år och som är värda att nämna här är Katarina Grelssons studie om bibliotekens förutsättningar i glesbygdskommuner med Krokoms kommun som empiriskt exempel58 liotekarier och användare i glesbygd, med empiriskt exempel hämtat från Strömsunds bibliotek59 3.2.2 Tematiskt inriktade studier De studier som hittills nämnts har i en eller annan bemärkelse tagit ett helhetsgrepp om bibliotekens verksamheter och deras lokala betydelse. Det framgår där att de huvudsakliga problemen som rör verksamheternas förmåga att synliggöras och utvecklas till stor del kan kokas ner till kompetens och resurser, som de kanske två mest centrala områdena. Inte minst framträder deras betydelse när verksamheterna får krav på sig att definieras och legitimeras ekonomiskt. Problembilderna blir både tydligare och mer allmängiltiga ju närmare vi kommer glesbygdens bibliotek rent empiriskt. Samtidigt görs arbetet i biblioteken. Här kommer nu att ges några läsvärda exempel på biblioteksoch informationsvetenskapliga studier som behandlar problem och verksamheter som på olika sätt berör och speglar just glesbygdsbibliotekens villkor. Framställningen blandar svenska och internationella studier och landar på fyra områden; uppsökande verksamhet, arbete med nyanlända, frågan om meröppet samt arbete med minoritets och urfolksfrågor. Studier som fokuserar på uppsökande verksamhet och alternativa serviceformer i glesbygdsbibliotek tar ofta utgångspunkt i socioekonomiska förhållanden och användarnas fysiska möjlighet att Införs nyheter på ett sätt som inte anses motsvara denna kärnverksamhet kan de verka samt Emil Johanssons studie om synen på tillgänglighet hos bib. 17/68