Folkbibliotek i glesbygd 1
Folkbibliotek i glesbygd American Library Associa
tion (ALA) publicerade sommaren 2017 en rapport med titeln Rural libraries in the United States: recent strides, future possibilities, and meeting communities needs.48 Här konstateras att glesbygdsbiblioteken måste ses som kritiska resurser i skapandet av nödvändig tillgång till digital teknik, såväl i form av medier som samhällsservice, men att problemen består i underbemanning, knappa resurser, otillräckliga lokaler samt svårigheter att motivera verksamheterna inför lokala beslutsfattare. Problemen påvisas öka ju längre bort från tätorter biblioteken är placerade och då en närhetsprincip är synlig blir sålunda också just den angivna servicen viktigare att upprätthålla just här. Brian Real, som ansvarade för ALArapporten och som till vardags är verksam som bibliotekarie och lärare vid University of Maryland, utvecklade 2018 arbetet med översikten i en läsvärd antologi, Rural and small public libraries: challenges and opportunities, där fördjupningar och perspektiv som inte rymdes i ALArapporten kunde ges utrymme.49 Här finns bidrag om politiska dimensioner på folkbiblioteksverksamheter på små orter, relationsformer mellan bibliotek och lokalt näringsliv, kombinationen bibliotek/arkiv, och glesbygdsbibliotekens verksamhet från ett urfolksperspektiv. Sammantaget utgör antologin en rik källa till kunskap om processer som är till stora delar specifika just för glesbygdsbibliotek. Bland de som bidrar till antologin finns Bharat Mehra och hans kolleger vid University of Tennessee, Knoxville. Mehra är kanske mest känd för sin forskning om folkbibliotek och mångfaldsfrågor, men har också vid sitt lärosäte skapat en masterutbildning i biblioteks och informationsvetenskap som speciellt inriktar sig på verksamheter vid glesbygdsbibliotek. Vid University of North Texas har glesbygdsbibliotek varit föremål för ett mer systematiskt intresse genom ett flerårigt projekt, Promoting & Enhancing the Advancement of Rural Libraries (PEARL), vars resultat samlats i Yunfei Du:s bok Small libraries, big impact: how to better serve your community in the digital age, som utkom 2016.50 Projektet fokuserade på begrepp (hur definieras till exempel mångfald lokalt?) och metoder för glesbygdsbibliotekens verksamhetsutveckling inom en rad områden, som uppsökande verksamhet, digitalisering och samhällsservice, mångfaldsfrågor, entreprenörskap och styrning. Utgångspunkten formuleras som att det är nödvändigt att förstå villkoren för glesbygdens folkbibliotek i fråga om resurser, samverkansformer och kompetens, i kombination med den lokala befolkningsstrukturen – användarna. Boken lyfter tydligt fram just ett användarperspektiv som nödvändigt för att definiera den egna verksamheten. Närheten mellan bibliotekarier och användare som grund för pragmatiska lösningar visas på som särskilt central. En Open Accesspublicerad amerikansk doktorsavhandling av Karen Miller lades 2018 fram vid University of South Carolina, med fokus på amerikanska glesbygdsbibliotek och deras möjligheter att skapa utrymme för ett starkt lokalt engagemang i syfte att överbrygga socioekonomiska skillnader, framförallt bland barn.51 Några av slutsatserna återspeglar PEARLprojektets resultat genom att identifiera lokalkännedom och skapandet av verksamheter som blir synliga i ekonomiska termer som centrala i en socioekonomisk struktur som kanske inte i första hand ser till lokala förhållanden, utan verkar i en mer centralistisk riktning. En lite äldre, men intressant studie om de förändrade villkoren för glesbygdsbiblioteken i USA publicerades i Open Accesstidskriften Public Library Quarterly 2009 av forskare från University of Pennsylvania.52 Den belägger genom jämförande enkätstudier genomförda 2000–2007 en tydlig förändring av glesbygdsbibliotekariers syn på sin yrkesroll som mer service än beståndsbaserad som en följd av den teknologiska utvecklingen. De upplever bibliotekens roll i lokalsamhället som komplex och möjligen minskande, även när satsningar görs på marknadsföring; något som delvis beskrivs bero på svårigheter att motivera verksamhetens roll i lokal ekonomisk utveckling. Studien lyfter också fram kompetensproblemens betydelse, då få verksamma i de drygt 400 undersökta biblioteken kunde visa upp en fullgjord masterexamen i biblioteks och informationsvetenskap. Som ett litet sidospår i den amerikanska litteraturen kan nämnas två läsvärda böcker; den ena en antologi om akademiska institutioner och bibliotek placerade i glesbygdsområden53 och den 16/68