Folkbibliotek i glesbygd 1
Folkbibliotek i glesbygd ”Funktionsmässigt är bib
liotekarien så himla mycket utöver regelrätt biblioteksverksamhet, så jag känner mig som kommunens sista utpost på orten. Jag svarar, som gott det går, på frågor om det mesta, så typ att man är någon sorts samordnare och spindeln i nätet” (NVÖB) När deltagarna diskuterar kompetensfrågan är det två övergripande teman som återkommer; (1) bibliotekariens status i förhållande till biblioteksassistenter och (2) värdet av utbildning, både biblioteks och informationsvetenskaplig och annan. Båda dessa områden diskuteras utifrån en rådande bristkänsla, eller som en deltagare målande uttrycker det: ”Kompetensfrågan? Ett helvete” (TV). 5.5.1 Bibliotekarier och andra kompetenser Även om fler utbildade bibliotekarier av de flesta deltagarna ses som ett starkt önskemål är de inte bara svåra att få tag på, utan flera informanter ser det som bara en kompetens bland andra nödvändiga. Framförallt är relationen mellan biblioteksassistenter och bibliotekarier komplex, då de förra ofta ses om oumbärliga för att kunna driva biblioteken på orter där inga eller alltför få bibliotekarier finns: ”Arbetsuppgifterna har jämnats ut mer och mer. Biblioteksassistenter har verksamhetsansvar, ansvarsområden som aldrig var aktuellt förr. Hos oss på stadsbiblioteket har två personer pass samtidigt, förr alltid en bibliotekarie och en assistent. Det är fortfarande grunden, men vid behov kan nu två assistenter ha pass” (NBPI) ”Flera av kommunernas bokstartare är biblioteksassistenter, vilket har fungerat mycket bra, inte minst för att många av dem har andra kunskaper och erfarenheter med sig, som utbildade förskollärare, barnskötare, fritidspedagoger till exempel. Helt enkelt en hel del pedagogisk erfarenhet, både formell och informell. Detta har varit en av flera framgångsfaktorer ” (REJH) ”Det är svårt att få utbildade bibliotekarier. Vi är tvungna att ta som vikarier personer med lastbilschafförsutbildning bara därför att de jobbat som bokbusschaufför någon gång” (NBHA) ”Skillnaden mellan bibliotekarier och assistenter markeras mindre numera. Bibliotekspersonalen är överlag mångsysslare och får hantera mycket annat än det som traditionellt ingår i arbetet” (VAR) ”Alla kan tillgodogöra sig kunskap och lära sig nya saker. Behöver kanske inte alla gånger vara en dramapedagog eller en bibliotekarie om biblioteksassistenten som jobbat i 30 år med kurser och sånt kan lika mycket” (VNÅN) Trots detta framhåller många informanter vikten av att ha utbildade bibliotekarier i ledningen för de lokala biblioteken. Bibliotekariens lokala roll formuleras som viktig och i vissa fall svår att ersätta med de andra kompetenser som biblioteken också behöver ha tillgång till. Att det finns utbildade bibliotekarier spelar roll och bristen på dem får konsekvenser: ”Det är viktigt att det finns tillräckligt stor del utbildade bibliotekarier som ’kulturbärare’ som har den specifika bibliotekskunskapen. Biblioteket är mycket mer än den lokala institutionen för boklån, ITpedagoghjälp, kultur och läsfrämjande. Det är hela systemet med bibliotekssamverkan, förståelse för bibliotekets roll i samhället, demokrati, folkbildning. Samtidigt har vi stor nytta av att ny kompetens länkas till det lokala biblioteket” (VNSM) ”Självklart finns det möjlighet att hitta personer som kan arbeta sig in i ett biblioteks alla arbetsuppgifter, men det är en verksamhet som spretar mycket och det tar 44/68