Folkbibliotek i glesbygd 1
Folkbibliotek i glesbygd striella skogsbruket var
inbjudna och organisationen Djurens rätt skulle stå för vegansk förplägnad. Kommunens politiska ledning valde då efter påtryckningar att gå förbi tjänstemännen och ställa in festivalen med kort varsel. Motivet var att den inte ansåg programmet ”mångsidigt och neutralt”, vilket i praktiken innebar att kommunen krävde att också skogsindustrins intressen skulle representeras81 . Fall som detta, där bibliotekens främjande av fri åsiktsbildning hämmas av kommunala politiker tycks dock vara relativt ovanliga och i den här studien är exemplet ett talande undantag. När det gäller att hantera politiska beslutsfattare lyfter flera informanter fram vikten av att vara aktiv på den kommunala arenan, göra biblioteket synligt och se till att det får ta plats i det allmänna medvetandet i kommunens alla delar: ”Personliga kontakter är viktiga på små orter. Oss gav de en bokbuss för fem miljoner” (VTO) ”Vi försöker synas i alla möjliga sammanhang. Bra kontakt och relation med den politiska nivån är A och O. Jag ’armbågar’ mig ofta fram och berättar om bibliotekets och läsningens betydelse i många olika sammanhang. Genom att ha en aktiv och levande biblioteksverksamhet som syns och hörs garanterar det även en god finansiering. Vilken politiker vill dra ner på en levande och populär kulturverksamhet?” (JHSS) Förmågan att kunna formulera bibliotekens verksamhet på ett sätt som är lokalt relevant för användare och invånare, men också att kunna argumentera för verksamheten inom den kommunala förvaltningen hänger intimt samman med inte bara platsen verksamheten tilldelas inom den kommunala organisationen, utan också den kompetens som finns hos personalen i biblioteken. Den sista avdelningen i den empiriska genomgången tar därför fasta på kompetenssituationen som förutsättning för verksamhetens välbefinnande och utvecklingspotential på lokal nivå. 5.5 Bibliotekariens roll och behovet av kompetens Frågan om kompetens, både befintlig och saknad, togs med i den här studien då den, trots att den saknas i bibliotekslagens text, förekommer i dess förarbeten. Dessutom är det väl känt att dagens biblioteksmiljöer är i behov av en rad olika kompetenser för att biblioteken ska kunna genomföra sitt lagstadgade uppdrag. Kompetensläget blir alltså inte bara möjligt att inkludera, utan också viktigt att tala om i ett läge där vi vet att det finns en reell brist på biblioteks och informationsvetenskapligt utbildade bibliotekarier. Det finns också skäl att tro att den professionella identiteten delvis ser annorlunda ut på små orter än den i någon mån ideala bibliotekariebild som ligger till grund för både utbildningsprogram i ämnet och den allmänna diskussionen om bibliotekens kompetensbehov. Det visade sig också vara välmotiverat att ta med frågan; bibliotekariebristen har praktiska konsekvenser. I varje av de fyra gruppdiskussionerna visade sig frågan om kompetens och utbildning engagera deltagarna kanske mer än någon av de övriga frågorna. Orsaken är delvis att just bibliotekarierollen får en särskild betydelse genom den närhet som finns på den lilla orten mellan såväl bibliotekarie och beslutsfattare, men kanske än viktigare mellan bibliotekarie och by eller samhällsinvånarna: ”På en liten ort där man känner alla är man bibliotekarien oavsett var man befinner sig. Man kan få frågor när man är på Konsum. Det är roligt, men det kan bli som att man alltid är i tjänst” (VNKR) ”Man blir igenkänd på samhället som ’hon som jobbar på biblioteket’. Men, vi har även kunskap om andra invånares yrken, kan få tag på rätt person vid rätt tillfälle” (VSU) ”Yrket har en identitet i samhället. Där är jag bibliotekarien, ej privat” (NBJO) 43/68