Folkbibliotek i glesbygd 1
Folkbibliotek i glesbygd Införandet av, och tanke
n på, meröppet leder ibland också till en ökad medvetenhet om rummets betydelse för bibliotekets service. Ett sådant exempel är Lessebo kommun som med stöd av både Stärkta bibliotek och regionala projektmedel engagerat byinvånarna vid införandet av meröppet i Skruv: ”Hemslöjden var inblandat, vi gjorde om hela biblioteksrummet, lite nya tankar. Det skulle finnas en tystare del, en kreativ del och en läsfrämjandedel för barn och unga. Vi hade workshopgrupper med vuxna och med barn och vi ville få till ett lokalengagemang för biblioteket och då kände vi att detta blir ju så fint att det måste bli tillgängligt för fler under längre tid, inte två eftermiddagar i veckan.” (KBLE) Det finns dock också exempel där informanterna pekar på en skepsis bland låntagarna: ”När vi hörde oss för var det flera som sa, ’meröppet? Aldrig i livet, jag kommer ju hit för att träffa er’ och liknande. Det är ju just det här mötet, man är en social instans” (KBMS) 5.2.1 Prioriterade grupper När det gäller balansen mellan service till alla och de prioriterade grupperna, så framställs användare med annat modersmål än svenska som den mest tongivande, men också arbetet med de nationella minoriteterna tas upp av informanterna. Att hitta utrymme för mer omfattande service är dock svårt. ”Jag har oftast ensamarbete och dagar vi har kvällsöppet så kommer många nyanlända. Vi har medier på arabiska, persiska, turkiska, albanska och en del andra språk, men förstås ingen möjlighet för speciella aktiviteter. Vi har dock läxhjälp som drivs av ett par volontärer” (VNSS) ”Jag känner definitivt att samlingen har brister till exempel mångspråk och minoritetsgrupper, men var ska jag ställa dessa saker i det lilla biblioteket, som snart blir ännu mindre?” (VNÖB) ”Vi har arabisk språkkompetens men skulle behöva fler språk, framförallt somaliska. Det är svårt att hitta bra böcker på andra språk, 4050 språk i kommunen och vi kan inte ha alla. För mycket böcker.” (VFI) ”Här ligger många svårigheter. Flerspråkiga samlingar, vilka språk? Asylsökande och deras språk har varierat mycket under tid. Även om vi vet hur det faktiskt ser ut så vet vi inte hur det kommer att se ut framöver. Vissa språk är dessutom svåra att tillhandahålla för det finns ingen eller liten utgivning.” (NBÄL) Just situationen med nyanlända har förändrats mycket sedan den stora våg som kom 2015 och trycket på biblioteken sägs på de flesta platser ha avtagit dramatiskt. Många bibliotek har dock aktivt arbetat med att etablera en struktur för hanterandet av mångspråksarbetet, inte minst i samverkan med andra berörda myndigheter och samhällsfunktioner. Ett sådant exempel är Piteå: ”Vi har haft en satsning på böcker på andra språk, mångspråk som vi kallar det, som är ämnat för barn. Även till vuxna har det satsats på med böcker på andra språk. Främst filialen i Öjebyn samarbetar med språkslussen, där barnen samlas innan de ’slussas ut’ till vanliga skolor. SFI kommer med sina klasser på studiebesök till stadsbiblioteket där de får en visning av en ur personalen och har möjlighet att skaffa lånekort. En hylla, ’ny i Sverige’, har skapats där böcker som förr var spridda inom alla fackområden nu har samlats på ett ställe. Till exempel körkortsböcker på andra språk är väldigt populära” (NBPI) 33/68