Folkbibliotek i glesbygd 1
Folkbibliotek i glesbygd stimulerande åtgärder so
m behövs, inte styrande. När den nationella biblioteksstrategin lyfter fram vikten av att säkerställa en geografiskt jämlik tillgång till bibliotekens service, så förverkligas det inte nödvändigtvis genom en starkare och mer riktad lagstiftning, eller medelstilldelningar som föreskriver metoder eller innehåll. Tvärtom. För att den svenska glesbygden ska kunna säkerställa en god och jämlik biblioteksservice krävs stimulansmedel av den typ som Stärkta bibliotekssatsningen är exempel på. Det finns goda skäl att argumentera för en permanent statlig medelstilldelning till de svenska folkbiblioteken enligt den modell som Stärkta bibliotekssatsningen är ett exempel på med avseende på innehållslig styrning. Stärkta bibliotek är som satsning unik i sitt slag och den betyder mycket för glesbygdskommunernas biblioteksverksamheter; den ger legitimitet åt biblioteken att visa upp sin betydelse för kommunledningarna, den ger utrymme att andas, att göra sådant som annars inte hinns med, den skapar förutsättningar för att uppfylla de prioriteringar som anges i bibliotekslagen, men kanske viktigast av allt, den låter biblioteken själva bestämma vad de vill satsa på. De vet vad som är bäst för sina invånare, sina användare. Modellen ger på ett mycket konkret sätt en utjämningseffekt som låter biblioteken bestämma lokalt vad som är bästa vägen för att uppfylla det demokratifrämjande uppdrag som står angivet i bibliotekslagens ändamålsparagraf. Folkbiblioteken är viktiga. Inte minst i små kommuner spelar de roll för social samhörighet och de utgör ett centralt inslag i vad som måste utgöra en politisk strävan efter, och vilja till, att hela Sverige ska leva – på lika villkor och med lokala förutsättningar. 51/68