Folkbibliotek i glesbygd 1
Folkbibliotek i glesbygd ”I vår biblioteksplan st
år att låntagarna ska ha ett ’mycket stort inflytande’ när det gäller inköpen. Det är viktigt att vi är neutrala och köper in brett. Vi diskuterar ofta inköp med låntagarna och ber ofta om tips. Gäller det böcker inom ett visst ämne kan vi rådfråga någon på orten vi vet är kunnig inom området. Viktigt med kunskap om ’kundstocken’ vid inköp för att få balans mellan låntagarnas preferenser, aktuell utgivning och våra tips, som ju ibland sammanfaller. Tack vare gåvoböckerna från KUR får vi en del vi annars har kunnat missa” (JHSS) När låntagarnas önskemål i allt högre grad blir styrande upplever många informanter att gränsdragningen mellan kvalitet och allsidighet ibland suddas ut. De lyfter då fram att de titlar som erhållit Kulturrådets distributionsstöd och kommer till biblioteken den vägen fyller en viktig funktion som kvalitetssäkrare i beståndsutvecklingsarbetet: ”Tack och lov för Kulturrådets böcker!” (VNSM) ”Vi köper oerhört mycket på efterfrågan, vilket gör att kvalitetsfrågan blir eftersatt. Det kompenserar vi med kulturrådsböckerna. De får stå för kvalitetslitteraturen, alternativet till kioskvältarna. Jag tycker dock att det är bra att köpa in efterfrågad litteratur, såvida det inte är våld och porr och liknande, för det är bättre med halvbra böcker som blir lästa än bra böcker som ingen läser” (VNKR) ”Balans mellan nytta och skoj, lite kvalitet och lite skräp. Det är folkbibliotek och inte forskningsbibliotek. Vi ska inte styra för mycket, egentligen är alltihop bra på det viset. Bibliotekarier har sina bokträffar och väljer kvalitetslitteratur. Sen om BTJ:s listor är köpta av kända författare som vill sälja sina böcker är en annan sak. Smala kvalitetsförfattare har inte en chans att få sina alster sålda till biblioteken. Som tur är kommer de gratis till biblioteken, som kulturrådsböcker. Det är en demokratifråga” (VKI) ”I en kommun där väldigt få har någon högre utbildning eller läsvana frågas det inte särskilt mycket efter ’kvalitetslitteratur’. Inköpen baseras till stor del på efterfrågan och kompletteras med personalens inköp snarare än tvärt om. Även vissa böcker som skickas ut med Kulturrådets distributionsstöd införlivas i beståndet för att komplettera” (JHRA) Det är dock inte så att det leder till allsidighet att luta sig på allmänhetens inköpsförlag, snarare är det så att bibliotekarierna får arbeta för att skapa allsidig motvikt mot en kommersialiserad och ensidig inköpsprofil bland användarna. Här lyfts och illustreras inte minst vikten av bibliotekariens professionalitet. Bristen på kompetens i beståndsarbetet lyfts fram som direkt resursrelaterat. ”Allsidigheten är inte så lätt eftersom det är låntagarna som styr, eftersom vi köper in mycket efter låntagarnas inköpsförslag. Vi i personalen försöker ju hela tiden att köpa in någon bok till alla genrer, men det blir mest deckare eftersom det lånas mest nu” (NBAR) ”Vi köper mycket på efterfrågan och det vi vet kommer att efterfrågas. Sen är det också viktigt att köpa in sånt som låntagarna inte vet att de kommer att vilja ha, det är svårt men vi hjälps åt i arbetsgruppen. Vi tänker på allsidigheten och på att se till att ha ett brett bestånd. Jag jobbar också med det vi köper utom efterfrågan i exponeringar, broschyrer, facebooktips och liknande” (VFO) ”Jag ser stora problem i hur vi hanterar samlingarna genom att vi har så få bibliotekarier. Inga analyser görs, ingen värdering av måluppfyllelse för olika grupper. Gallring och inköp görs utifrån hur trångt det är och efterfrågan, men inte utifrån hur befolkningen ser ut [och] eftersatta prioriterade grupper. Alla gör så gott de kan. Bokinköpen görs, speciellt på filialerna, av helt outbildade personer som inte fått den mest grundläggande kunskapen och ingen fortbildning om hur och varför, i lagens mening” (VNSO) 37/68