Folkbibliotek i glesbygd 1
Folkbibliotek i glesbygd 5.4.2 Politisk styrning
Informanterna trycker alltså på betydelsen av var i den kommunala organisationen biblioteket ligger. Det spelar roll för vilka man konkurrerar med om medel, men det är också en fråga om legitimitet, som inte minst tar sig uttryck i politikernas intresse och vilja att prioritera bibliotekens verksamhet. Diskussionerna vittnar om olika erfarenheter, men med några få undantag dominerar en bild av en allmän resursbrist och oengagerade politiker: ”I glesbygden är man van vid att allting dras in” (VJH) ”Olika röster om, ja, alltså politiker och tjänstemän vill lägga ner verksamheten i [en av våra byar], dra ner öppettider och bemanning. Många tycker saker, få är särskilt insatta, ingen vill ge pengar. Vi har i flera år haft en osäker position i kommunens organisation. Vi vet att vi ska flytta, men vet inte efter två år var, när och hur. Mycket osäker chefssituation” (VFO) ”Kommunen, bildningsförvaltningen, har just nu ett mycket stort budgetunderskott som påverkar biblioteket i allra högsta grad och kommer att leda till nedskärningar i storleksordningen 10–20 procent. Detta leder till konflikt i en liten kommun med geografiskt utspridd befolkning och låg utbildningsnivå. En kommun där biblioteket är extra viktigt” (VNKR) ”Balansgången mellan bibliotekets behov och politikernas styrning är svår. Biblioteksverksamheten är liten i en liten kommun och behöver motivera sin relevans gentemot verksamheter med starkare lagkrav. Att behålla kärnverksamheten med att hålla filialerna öppna kan vara en kamp, bara det” (JHHH) ”Det finns en oroande politisk syn på biblioteket som är okunnig. [Politikerna] anser att biblioteket inte behöver de lokaler som finns idag, ser inte nyttan med en mötesplats för kommunens invånare. Troligtvis beror detta på ekonomiskt trångmål och brist på mod” (NBÄL) I vissa fall får detta som konsekvens en upplevelse av att vara politiskt styrd, antingen indirekt eller direkt. ”Biblioteket mår inte bra inom den kommunala organisationen. Politikerna ser inte syftet med biblioteket och tar beslut som inte är grundade i verkligheten och som saboterar verksamheten. Väldigt lite insyn i planerade förändringsarbeten” (VED) Det är annars relativt få av informenterna som känner att de utsätts för en explicit politisk styrning av verksamheten, utöver den som sker genom berörda nämnders budgetarbete och som ibland leder till konkreta konflikter där till exempel ”medieanslagen ställs direkt mot behovet av en ny ismaskin till hockeyrinken” (NBKA). Snarare förmedlas upplevelsen av ointresse och okunskap om bibliotekens lokala värde. Ett undantag tas dock upp, där lokala politiker direkt har givit sig in och styrt verksamheten på ett möjligen olagligt sätt: ”Kulturen ska vara fri, biblioteken ska vara fria, men vi styrs av kommunen. På filialerna i byarna är det bra att samverka med kyrkan, skolan, Coop, folkets hus och studieförbund. Den typen av samarbeten är viktiga, men tyvärr styrs biblioteken här för mycket av kommunen. Å ena sidan är de inte insatta, å andra vill de styra” (VKI) Vad detta konkret handlar om är den ”skogsfestival” som arrangerades av biblioteket i Högboda i Värmland i samarbete med bland annat den lokala Naturskyddsföreningen hösten 2018. Företrädare och debattörer för en rad organisationer som bland annat är kritiska till metoderna inom det indu42/68