Folkbibliotek i glesbygd 1
Folkbibliotek i glesbygd Förord Inför 2018 fick K
ulturrådet i uppdrag av regeringen att genomföra en treårig satsning på folkbiblioteksverksamhet, med syfte att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet. I uppdraget ingick att utforma ett bidrag som skulle vara möjligt att söka för alla kommuner i Sverige. I förberedelserna inför den första bidragsutlysningen hade Kulturrådet en rad möten med företrädare för bibliotekssektorn, kommuner och regioner och med kansliet för den nationella biblioteksstrategin på Kungliga biblioteket. En fråga återkom många gånger: Hur ska ni nå de små kommunerna och biblioteken i glesbygd och säkerställa att användarna får tillgång till biblioteksverksamhet av hög kvalitet? Tidigare uppföljningar av statsbidrag, till exempel Statskontorets rapport Statens styrning av kommunerna (2016:24) hade påtalat att små kommuner kan ha sämre förutsättningar att ta del av de riktade bidragen. Stärkta bibliotek är en tidsbegränsad satsning och det är angeläget att under projektperioden samla så mycket kunskap som möjligt om folkbibliotekens förutsättningar att följa bibliotekslagen och utveckla sin verksamhet för att nå bibliotekens prioriterade målgrupper. Kulturrådet ser inga skäl att vänta tills de sista redovisningarna från Stärkta bibliotek har kommit in 2021, utan vi vill öka vår kunskap om de små kommunernas förutsättningar redan under projektperioden. Som ett komplement till den kunskapsinsamling som Kungliga biblioteket gjort i arbetet med den nationella biblioteksstrategin kan vi redan nu bidra med underlag för eventuella framtida satsningar. Kulturrådet skickade därför hösten 2018 ut ett upphandlingsunderlag med uppdraget att: ”[k]artlägga villkor, förutsättningar och möjligheter för folkbibliotek i glesbygd. Kartläggningen innebär också att undersöka folkbiblioteken i förhållande till utpekade verksamhetsområden och målgrupper i bibliotekslagen. Finns det delar av lagen som är svåra att leva upp till för folkbiblioteken i glesbygd och i så fall av vilka orsaker? Uppdraget innebär också att lyfta goda exempel och identifiera framgångsfaktorer för folkbibliotek i glesbygd.” Kartläggningsuppdraget tilldelades Joacim Hansson, professor i biblioteks och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet, som haft fria händer att välja metod och utformning av denna rapport och helt står för beskrivningar och analys. Rapporten ger röst åt de som känner den dagliga verksamheten på biblioteken bäst, bibliotekarier och biblioteksassistenter, företrädare för folk och regionbibliotek och för det samiska biblioteket. Den innehåller också en översikt över aktuell forskning om bibliotek i glesbygd och sätter in intervjumaterialet i ett teoretiskt sammanhang där den lokala erfarenheten knyts samman med den bibliotekspolitik som drivs från nationell nivå. Att skapa likvärdiga förutsättningar för folkbiblioteksverksamhet, med fokus på användarna, i alla typer av kommuner är inte enkelt – varken för den enskilda kommunen, för regioner eller för statliga myndigheter som Kulturrådet. Men kunskap är en god grund. Vi hoppas att den här rapporten ska bidra till fortsatta diskussioner om folkbibliotekens behov och möjligheter och ge underlag för planering och utformning av fortsatta satsningar på folkbibliotek – på alla samhällsnivåer. Lotta Brilioth Biörnstad Enhetschef Litteratur och bibliotek, Kulturrådet 2/68