Folkbibliotek i glesbygd 1
Folkbibliotek i glesbygd ”På små bibliotek blir l
äsfrämjandet väldigt personligt, med samtal med varje låntagare. Man tipsar om sånt man tror ska passa. Läsfrämjandet blir som en attityd” (VNSM) ”Läsfrämjande har en central plats i vår biblioteksplan och värderas mycket högt bland bibliotekarierna, det är en del i den självupplevda bibliotekarieidentiteten” (VNTI) ”Det handlar mycket om att avdramatisera biblioteksbesöket, skapa goda relationer mellan besökarna/låntagarna och biblioteket. ’Läsning är roligt!’, att koppla läsfrämjande till nöjesläsning och visa upp hur fantastiskt läsning kan vara. Viktigt också att vara med i oväntade sammanhang, bjuda in till biblioteket, synas utanför” (JHSS) Arbetet riktas både mot barn och unga och mot den breda gruppen vuxna. De olika grupperna som är föremål för den läsfrämjande verksamheten bär alla sina egna utmaningar. 5.1.1 Barn och unga Barn och unga är en prioriterad målgrupp som inte alltid är oproblematisk att nå i läsfrämjandearbetet, inte minst då många av biblioteken vittnar om en komplicerad relation till skolan. Problemet ligger främst i att folkbiblioteket riskerar att förknippas med skolans ”pliktläsning” istället för den fritids och nöjesläsning som de flesta ser som sitt huvuduppdrag: ”Som mycket annat på ett litet bibliotek är det svårt att hinna utöver öppettiderna att driva den vanliga rullande verksamheten. Har inbokade tider med alla klasser på låg och mellanstadiet, de kommer en gång i veckan. Det läsfrämjande blir mest att finnas tillgänglig och prata med barnen om vad de läser. Är inte ’officiell’ skolbibliotekarie, men känner mig som en då skolan och biblioteket är i samma byggnad” (VNÖB) Samtidigt lyfts just skolan fram som en viktig plats att nå barnen på, som en fortsättning på det relativt omfattande riktade arbetet med att nå dem på förskolor och genom BVC. Variationen i aktiviteter är stor, med allt från sagostunder till yogaläsning i klassrummet: ”Bibliotekarien åker ut i klassrummet, läser yogabok och gör övningar med barnen” (VKI). Andra exempel är: ”[e]tt KURprojekt vi har, där alla elever i 3an läser samma bok och diskuterar, pysslar vid bildlektioner. Det rör 900 barn i hela kommunen med extra bokinköp på efterfrågan” (NBLU) ”Vi vill nå ut framförallt till barn och unga. Till de små, 3–5 år har vi knattebio med knorr cirka tre gånger per termin. Det innebär sagostund efter vad filmen handlar om. Det är det som är knorren. 6åringarna bjuder vi in till boklek och där hjälper även pedagogerna till, och kurs där barnen får sitt bibliotekskort i slutet. På mellanstadiet har vi en bokklubb, ’bokslukarna’, med flera roliga aktiviteter. Högstadiet är svåra att nå” (NBAR) ”Vi riktar främst in oss på barn på fritiden. Skaparrum, där vi erbjuder olika skapande verksamhet i samarbete med andra aktörer, studieförbund och sånt. Koncentrerar oss på lovverksamhet där vi erbjuder läsfrämjande aktiviteter” (NBKA). Just samarbetet med olika externa aktörer i läsfrämjandearbetet för barn lyfts fram som centralt för att utveckla verksamheten fristående från skolan. ”Vi har samarbete med BVC och familjecentralen, tema språk. Sagostunder på biblioteket, boktips, bokblogg, popup bibliotek, bärdinbokvecka, 8månadersboken, skrivarworkshops, sommarboken, läslovsaktiviteter. Det förutsätter ett nära samarbete med både BVC och kommunala förskolor” (VTO) 28/68