Folkbibliotek i glesbygd 1
Folkbibliotek i glesbygd 5. Att arbeta i glesbygd
sbibliotek – redovisade erfarenheter De samtal, individuella och i grupp, som ligger till grund för den här delen av studien fångar alla en komplex relation mellan olika nivåer i bibliotekariens vardag. Beskrivningen och analysen av dem kan sägas ske i ett spänningsfält mellan personliga upplevelser, faktiskt handlande och ramar satta genom lagstiftning, men också professionell tradition och sedvänja som delvis speglas i styrdokument som till exempel lokala och regionala biblioteksplaner. För att skapa en bild av denna helhet kan följande tre nivåer formuleras som utgångspunkt för analysen av de resonemang som präglar diskussionen om bibliotekariernas och biblioteksassistenternas arbete i glesbygdsbiblioteken. • En institutionell nivå: här definieras bibliotekens grundläggande uppgifter såsom utvecklandet av demokratiska ideal och värnandet av yttrandefriheten. Detta görs konkret genom lagtexter och olika typer av styrdokument som antingen tas fram av biblioteken själva, eller sätter dem i relation till annan lagreglerad, offentlig verksamhet. • En performativ nivå: här ligger det dagliga, praktiska arbetet, de uppgifter som utförs av bibliotekarier, biblioteksassistenter och andra i biblioteken. Här tematiseras och samlas detta arbete i kategorierna läsfrämjande, tillgänglighet och service, medier och bestånd samt samverkan och styrning. • En erfarenhetsnivå: här blir den praktiska individuella erfarenheten synlig. Genom denna bildas både en gemensam förståelse för hur olika problem och uppgifter blir lösta, men också den individuella och lokala variationen som blir möjlig genom erfarenhetsbaserad kunskap om till exempel lokala förhållanden och relationer till biblioteksanvändarna. I centrum för analysen i den här rapporten står den performativa nivån, det vill säga den ålagda praktiska verksamhet som finns angiven i bibliotekslagen, men det blir omöjligt att förstå relationen mellan den institutionella nivån och den performativa utan att också ta hänsyn till bibliotekariernas och biblioteksassistenternas individuella erfarenheter och pragmatiska vägar till måluppfyllelse. Det är därför viktigt att ha dessa nivåer levande i läsningen av de utsagor som ges i materialet, då det är i denna relation bibliotekets institutionella erfarenhet ligger dold. Allt hänger samman. I det följande kommer vi nu att lyssna till företrädare för glesbygdens bibliotek. Resten av kapitlet tematiseras i de fyra kategorier som formuleras genom bibliotekslagens prioriteringar samt ett särskilt avsnitt om kompetensfrågan och bibliotekariens lokala yrkesroll. 5.1 Det läsfrämjande arbetet Läsfrämjande framställs av informanterna överlag som det mest centrala i bibliotekens verksamhet och är också det som bibliotekarierna föredrar att prioritera när resurserna tryter. Flera aspekter lyfts fram som viktiga. Dels är det själva aktiviteten som sådan, att förmedla, tillgängliggöra och avdramatisera litteratur och läsning som är viktig, men också den sociala betydelsen av att diskutera litteratur. I många kommuner finns ingen tradition eller vana bland invånarna av att gå till biblioteket eller att läsa, något som ställer krav på verksamheten, formulerat av en jämtländsk bibliotekarie som, att ”användarna är den största utmaningen” (TJH). ”Den lilla filialen ger en personlig ingång vilket främjar läsfrämjandet. De som söker är inte anonyma besökare, du som personal är mindre anonym. Du får en relation och kan mer direkt fråga vad besökaren vill ha, tipsa om litteratur” (NVHV) 27/68