Folkbibliotek i glesbygd 1
Folkbibliotek i glesbygd eller utvecklas snabbare
än andra. Man måste också acceptera skillnader som uppstår därför att lokala och regionala förhållanden varierar (…)”.36 med olika övergripande syften; antingen att bistå en nationell likvärdighet i medieförsörjning och service över hela landet, eller att stärka och balansera en stark kommunal självstyrelse. Vilket av dessa synsätt som föredras och tillämpas påverkar glesbygdsbibliotekens praktiska villkor. 3.1.4 Pågående nationella satsningar Folkbiblioteken har under andra halvan av 2010talet inte bara varit föremål för politiskt intresse i form av flera viktiga utredningar och det övergripande arbetet med att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Det är också en period när flera nationella initiativ som placerat folkbibliotekens verksamhet i centrum sjösatts på ett, sett sammantaget, omfattande sätt. Här ska bara nämnas tre som påverkat (och idag påverkar) arbetet i hela landet. Stärkta bibliotek är den kanske största enskilda politiska satsningen som gjorts på de svenska folkbiblioteken37 . En första delrapport publicerades i mars 2019.39 . Under 2018–2020 delas årligen 225 miljoner kronor ut till kommunerna för att öka utbud och tillgänglighet för biblioteken. Stödet ges i projektform i enlighet med Förordning om statsbidrag till folkbibliotek och kommunerna har en hög grad av frihet att välja vad de vill satsa på38 lagt 94 procent av landets kommuner och i den första ansökningsomgången delades medel ut till 272 kommuner till en sammanlagd omfattning av 220 miljoner kronor. Delrapporten bygger inte på resultatredovsiningar från kommunerna, utan på Kulturrådets erfarenheter från tilldelningen och fördelningen av medel. Den delar därför, i åskådliggörande syfte, in de inkomna ansökningarna i tio huvudkategorier: • Biblioteket i samhället, • Biblioteksrummet, • Breddad kompetens, • Digitala satsningar, • Läsfrämjande, • Meröppet, • Nationella satsningar, • Satsningar för unga, • Språkutveckling, • Uppsökande verksamhet. Även om samtliga kategorier framställs som gemensamma angelägenheter lyfts särskilt en kategori, meröppet, som framträdande i glesbygdskommunernas ansökningar: ”[m]ånga folkbibliotek, särskilt i mindre kommuner, vill ge invånarna tillträde till biblioteksrummet utanför ordinarie öppettider, så kallat meröppet. För att införa meröppet kan det krävas förstudier, omgestaltning av biblioteksrummet, självbetjäningsteknik och utvidgad lokal samverkan.”40 Även kompetensfrågan påtalas som särskilt uppseendeväckande, då medel söks från många kommuner för både mer personal och breddad kompetens, inte minst i samarbete med nationella satsningar som kompetensutvecklingssatsningen Digitalt först med användaren i centrum. Kulturrådets delrapport konkluderar: ”Ansökningar från 272 kommuner visar på stora skillnader i kommuner vad gäller förutsättningar och resurser för folkbiblioteksverksamheten. Vissa folkbibliotek är väldigt slitna och har en otillfredsställande Ansökningar kom under 2018 från sammanRegionbiblioteken tilldelas samma funktion, men 14/68