Folkbibliotek i glesbygd 1
Folkbibliotek i glesbygd Det ligger utanför gräns
dragningen för den här undersökningen att ta ställning till dessa förslag, men Sametingets rapport skapar en viktig ingång till helhetsförståelsen av glesbygdsbibliotekens villkor i de regioner som ligger inom Sápmis gränser. Då detta gäller fyra av de fem regioner som här utgör empiriskt underlag kommer det att finnas skäl att återknyta just till samernas ställning i bibliotekens verksamheter. 3.1.3 Regionernas roll Samverkan inom bibliotekssektorn skrivs fram i bibliotekslagen och i dess 11:e paragraf definieras den regionala biblioteksnivåns roll i arbetet med att ”främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet”.30 Hur detta ska göras står dock osagt, men traditionellt har läns och regionbibliotek haft ansvar för till exempel mediesamverkan och kontinuerlig kompetensutveckling. I samband med att den så kallade Kultursamverkansmodellen infördes 2011 har den regionala biblioteksnivån tillskrivits en mer strategisk funktion som en del i den decentraliserade svenska samhällsmodellen.31 I januari 2019 publicerade Sveriges kommuner och landsting (SKL) en rapport med syfte att belysa regionbibliotekens funktion och roll i förhållande till de kommunala biblioteken i ljuset av ett nu etablerat arbete inom ramen för Kultursamverkansmodellen.32 Rapporten pekar bland annat på regionbibliotekens betydelse för glesbygdskommunernas och de små kommunernas verksamhet. Det är framförallt tre arbetssätt som lyfts fram som centrala för den regionala biblioteksverksamheten idag; Nätverk, kompetens och metodutveckling samt samverkan kring medieförsörjning. Utvecklandet och upprätthållandet av olika typer av nätverk är viktiga ur en rad aspekter. På chefsnivå samlas kompetens kring ekonomi och kommunalt ledarskap. Genom nätverken sker en ”funktionell samverkan”33 som säkrar att de regionala insatserna motsvarar bibliotekens faktiska behov och önskemål. Nätverksmetoden kan också innebära att stödja mellankommunala nätverk kring vissa funktioner, som läsfrämjande, digital delaktighet eller biblioteksbussverksamhet. Den regionala biblioteksverksamheten har en lång erfarenhet av att erbjuda en bred kompetensutveckling för bibliotekarier. Den bidrar också till en kontinuerlig metodutveckling genom stöd till projekt som undersöker nya arbetsformer inom etablerade verksamheter. Exempel på sådant skulle kunna vara biblioterapi som en utveckling och specialisering av arbetet med läsfrämjandet. Samverkan kring medieförsörjning beskrivs i rapporten som allt viktigare med ett mer diversifierat medieutbud. Detta arbete bidrar direkt till en högre grad av likvärdighet mellan folkbibliotekens möjligheter att agera utefter användarnas behov, oavsett om detta sker till exempel genom gemensam katalogtjänst eller samordnad upphandling av etjänster. På olika sätt framställs dessa tre huvudsakliga verksamhetsområden som särskilt viktiga för glesbygdskommuner med begränsade resurser att hantera till exempel en fullgod, användaranpassad medieförsörjning eller att erbjuda kompetensutveckling av personalen på egen hand. En central slutsats blir därför, att: ”[e]n avgörande framgångsfaktor är att den regionala biblioteksverksamheten har god kunskap och överblick över biblioteksverksamheten i var och en av länets kommuner och om vilka varierande utvecklingsbehov som finns. Den regionala biblioteksverksamhetens medverkan i olika nätverk och arbetsgrupper tycks mer än något annat bidra till att ge en sådan kunskap och överblick. Denna kunskap möjliggör effektivare insatser och gör det enklare att tillgodose kommunernas behov”.34 SKL:s rapport bör ses i ljuset av det vid dess tillkomst parallellt pågående arbetet med den nationella biblioteksstrategin. Just när det gäller den regionala biblioteksverksamheten syns olika förhållningssätt. Båda lyfter fram regionbibliotekens stödjande funktion, men skillnaderna är också tydliga; strategin trycker på vikten av likvärdighet mellan regioner och kommuner35 , medan SKLrapporten öppnar för att ”det uppstår skillnader därför att några kommuner eller landsting/regioner går före 13/68