Folkbibliotek i glesbygd 1
Folkbibliotek i glesbygd Biblioteket i skyn är en
rapport som sammanfattar dagsläget och föreslår en radikal nationell satsning på bibliotekens digitala infrastruktur. För folkbiblioteken är den kanske mest intressanta delen den som rör frågor om eböcker och ljudböcker18 . Med strategins strävan att skapa förutsättningar för jämlik tillgång till biblioteksservice i hela landet föreslår rapporten en nationell plattform för eböcker och ljudböcker, som kan anpassas lokalt. Perspektivet i rapporten är dock inte oproblematiskt ur ett glesbygdsperspektiv, då förhållandet till den digitala lästekniken framställs i termer av institutionell ”mognad”, där mindre kommunala bibliotek framställs som omogna på ett sätt som får konsekvenser utöver enbart frågor som rör eböcker och digitalisering.19 Rapporten Migration och språklig mångfald: bibliotekens roll i det flerspråkiga samhället konstaterar allvarliga brister i folkbiblioteken när det gäller att bistå det omgivande samhället med långsiktig strategisk litteratur och medieutveckling vid etablerandet av nya språk i den lokala miljön.20 Detta trots att ett stort antal goda exempel lyfts fram – samtliga beroende av begränsade projektmedel både vad avser direkt finansiering och tidstilldelning. Framförallt tre brister synliggörs i rapporten; (1) trots att folkbibliotekens betydelse för samhällets förmåga att integrera och stärka mångspråksarbete på lokal nivå är väl känd inkluderas de sällan i kommuners och regioners allmänna integrationsstrategier; (2) bibliotekariernas språkliga kompetens är på många håll gravt eftersatt i förhållande till behovet. På många platser görs goda tillfälliga lösningar för att få bukt med detta, men långsiktigt är det ett allvarligt problem för bibliotekens del i samhällets integrationsarbete; (3) det saknas i mångt och mycket former för strategiskt stöd på statlig och kommunal nivå för beståndsutveckling på minoritetsspråk, vilket är något som kräver särskild kompetens och samordning. Mindre kommuner kan till exempel inte förväntas ta ett eget ansvar för beståndsutveckling på de språk som för tillfället finns i kommunen men som kanske är borta inom bara något år på grund av förändrade migrationsströmmar eller migrationspolitik. Också här konstaterar rapporten att insatser görs, men att de ofta är av parerande istället för strategisk karaktär. Rapportens slutrekommendation, som också finner sin väg in i Demokratins skattkammare, lyfter fram behovet av en tydligare ”[n]ationell samordning av medieförsörjningen för en språklig mångfald inklusive nationella minoritetsspråk”.21 De nationella minoriteterna har genom sin framskjutna plats i bibliotekslagen varit föremål för ett flertal undersökningar under de senaste åren, både inom och utanför ramen för den nationella biblioteksstrategin. Strategins rapport Biblioteken och de nationella minoritetsspråken: en lägesbeskrivning ger en viktig fingervisning om hur biblioteken lever upp till lagens prioriteringar.22 liotekens arbete med, och synliggörande av, de nationella minoriteterna anses ofta som viktigt ute i verksamheterna men varierar kraftigt över landet, något som konstaterats också i andra sammanhang.23 ”[N]är en kommun ansluter sig och bildar ett förvaltningsområde ger det en positiv skjuts även för biblioteket. De bibliotek som finns i en förvaltningskommun har mer verksamhet och fler aktiviteter för och/eller med nationella minoriteter jämfört med de som inte tillhör en förvaltningskommun”.24 Rapporten för fram tre övergripande rekommendationer. Den första rör synliggörande oavsett efterfrågan. Bibliotekens arbete måste inte enbart rikta sig till en lokalt förekommande minoritetsgrupp – lika viktigt är att informera majoritetssamhället om de nationella minoriteternas kultur och levnadsvillkor i Sverige och i världen. Den andra rör samverkan kring medier och aktiviteter. Detta görs inte nödvändigtvis genom den centraliserade samordningsmodell som föreslogs i rapporten Migration och språklig mångfald. Snarare åsyftas här en lokal samverkan såväl mellan biblioteken, till exempel via regionbiblioteken, som med aktörer utanför biblioteken via olika samrådsformer med kommun, studieförbund och skolan. Den tredje rekommendationen anger barnen som högprioriterade. Att nå barn och deras föräldrar framställs som centralt för språklig och kulturell revitalisering. Förslaget till nationell biblioteksstrategi kommer att få djupgående följder för det svenska biblioFolkbibBiblioteksstrategins rapport visar att den kanske viktigaste faktorn kan tillskrivas närhet och förekomst av olika minoritetsgrupper lokalt och regionalt samt status som förvaltningsområde: 11/68