Folkbibliotek i glesbygd 1
Folkbibliotek i glesbygd allmänkommunala satsning
arna ihop med mer interna och bibliotekscentrerade sådana, som kan ta hjälp av varandra: ”Vi satsar hårt på digitalisering, bland annat i kommunens projekt för att minska digitalt utanförskap. Studiecirklar, IThjälp, taltidningar, talboken kommer och liknande. Dock är det ett problem att allt detta är väldigt bidragsberoende” (VED) ”Just den digitala medborgarservicen har avtagit lite, ett tag var det väldigt mycket, men nu har det avtagit. Vi har så [att kommunen] går hem och hjälper äldre om de har en ny telefon och så. De har tagit över mycket från oss allt det med datorer, telefoner och surfande” (KBMS) I övrigt lyfter deltagarna två frågor som rör digitalisering och digitala tjänster; dels att inget som helst utrymme finns för egna, lokala, digitaliseringsinitiativ, dels att arbetet med digitala tjänster är helt beroende av samverkan, både inom och utanför bibliotekssektorn. I fråga om egen digitalisering är det kanske inte särskilt förvånande att inget utrymme finns i mindre kommuner, även om intresse finns för att till exempel digitalisera vissa lokalhistoriska samlingar och liknande. Mer förvånande då är kanske att de digitaliseringssatsningar som görs på nationell nivå, främst av Kungliga biblioteket tycks gå spårlöst förbi biblioteken. Här står informanterna tämligen samlade i en kritik mot ”Stockholm”, som både rör information om vilka digitala resurser som finns tillgängliga och hur de kan användas av lokala bibliotek. Idén om ett verkligt nationalbibliotek talas det i detta avseende om som långt borta. En del tränger dock igenom, då främst genom regionbibliotekens försorg, till exempel i Digitalt först, KB:s nationella satsning på kompetensutveckling av bibliotekarier. Att just utvecklandet av digitala tjänster är samverkansberoende lyfts fram särskilt. Det är dock inte bara här som det är av vikt. I nästa avsnitt blir just frågan om samverkan och styrning den som står i centrum för intresset. 5.4 Samverkan och styrning I bibliotekslagens skrivningar om samverkan lyfts framförallt fram sådan som sker mellan olika biblioteksenheter och biblioteksväsendet ses som, i princip, en gemensam resurs. För glesbygdskommunerna är samverkan också utanför biblioteken en förutsättning för att kunna fylla det övergripande demokratiska uppdrag som formuleras i lagens ändamålsparagraf. Biblioteken är mer än sina samlingar och har som en central uppgift att vara samlingspunkter och mötesplatser, där det demokratiska samtalet kan föras på lokalinvånarnas villkor. I detta arbete blir naturligtvis konkreta samarbeten viktiga, men förutsättningarna för att kunna genomföra det övergripande uppdraget och upprätthålla samarbeten och samverkansformer lokalt hänger intimt samman med frågan om politisk och ekonomisk styrning. I små kommuner med begränsade ekonomiska resurser går styrning och samverkan hand i hand och förändringar som sker får konsekvenser: ”Bibliotekets placering i den kommunala organisationen är mycket viktig! Den säger en hel del om synen på bibliotek. 2015 gick biblioteken hos oss över till kommunstyrelseförvaltningen från samhällsförvaltningen och fritid & kultur. Biblioteket ingår nu i tillväxtavdelningen som egen enhet. Andra enheter är näringsliv, utveckling och kultur. Beslutshierarkin är kort; bibliotekschef, tillväxtchef, kommunchef. Hos oss räknas alltså bibliotek och kultur som en tillväxtfaktor. Detta har betytt mycket positivt för bibliotekets utveckling och satsningar” (VNHÄ) ”Här hör biblioteket till kultur och fritidsenheten som sorterar under kommunledningsstaben. Jag uppfattar det som bättre än när vi ingick i lärande och stöd, som omfattar skola, socialtjänst och sånt” (VAR) Gruppdiskussionerna vittnar om en rörelse på många platser, där biblioteken placeras närmare kommunledningen, vilket upplevs som positivt då synligheten och kanske också förståelsen för 40/68