Folkbibliotek i glesbygd 1
Folkbibliotek i glesbygd ha ”allt”. Prioriteringe
n av personer med funktionsvariationer samt de nationella minoriteterna och urfolket samer är angiven i relation till olika typer av grundläggande rättigheter och lagstiftning som bibliotekslagen knyter an till. Där finns således tydliga allmänna regelverk och riktlinjer för biblioteken att förhålla sig till. Den del i bibliotekslagen som explicit riktas till folkbiblioteken utgörs av paragraferna 6–9. Medan paragraf 9 anger en grundläggande avgiftsfrihet i bruket av folkbiblioteken lägger de övriga fokus på vilka verksamheter och inriktningar som folkbiblioteken har att förhålla sig till i arbetet med att uppfylla ändamålsparagrafen. Paragraf 6 anger att folkbiblioteken ”ska vara tillgängliga för alla” och ”anpassade efter användarnas behov”. Dessa skrivningar ger utrymme för en betydande lokalanpassning av bibliotekens verksamheter. Anpassningen efter användarnas behov relaterar, som senare kommer att diskuteras, i hög grad till bibliotekets legitimitet. Det ska inte ses som att biblioteken inte ska söka nya användargrupper, men ”[r]egeringen framhåller i propositionen att det är av stor vikt att biblioteken hämtar in och beaktar de önskemål och synpunkter som biblioteksanvändarna har på verksamheten”. Folkbiblioteken ska inte vara för folket, utan av och med folket. Vidare i samma paragraf anges att utbud av medier, beståndet, och andra verksamheter som program och utställnings och skapandeverksamheter ska präglas av kombinationen ”allsidighet och kvalitet”. Formuleringen har varit, och är, en källa till diskussion och tolkning. Johan Hirschfeldt skriver så här om den i sitt bidrag till antologin Den femte statsmakten: bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering: ”Innebörden av bestämmelsen är att folkbibliotekens utbud ska vara allsidigt sammansatt. Begreppet kvalitet innebär bland annat att folkbiblioteken ska göra ett aktivt urval baserat på kvalitetskriterier när de planerar inköp, upphandlar tjänster eller genomför gallring av bestånden.”6 Frågan om huruvida biblioteken ska vara explicit neutrala för att inte kunna styras av politiska eller religiösa påtryckningar menar Hirschfelt redan finns inbegripet i kravet på allsidighet: ”[e]n förutsättning för att utbudet ska kunna anses präglat av allsidighet och kvalitet är att biblioteken tar avstånd från inskränkningar i utbudet på sådana grunder”.7 Bibliotekariernas professionella integritet upprätthålls alltså genom att lagen inte tillåter exempelvis ledningen i en kommun att påverka verksamhetens innehåll. Paragraf 7 består av två delar. Dels anger den att folkbiblioteken ska arbeta läsfrämjande, dels ska de bidra till att öka förmågan att hantera olika typer av informationsteknik för ”kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet”.8 ken ska arbeta med. I första hand gäller det bruk av digitala verktyg som ligger i linje med det som idag kallas medie och informationskunnighet (MIK), där fokus läggs på förmåga att söka, tillägna sig och förhålla sig källkritiskt till digitalt material och digitalt remedierad och utgiven litteratur.9 De båda delarna i lagparagrafen knyts i folkbiblioteken samman genom exempelvis tillgängliggörandet av eböcker och eljudböcker samt tillgängliggörandet av digitalt publicerad samhällsinformation. Folkbiblioteken ska vidare i lagens 8:e paragraf prioritera sitt läsfrämjandearbete gentemot barn och ungdomar. Dels handlar det om att bidra till att främja språkutveckling vilket lägger fokus på de allra minsta barnen och barn med funktionsvariationer, dels stimulera till läsning, något som täcker in majoriteten av skolbarn och tonåringar. Här blir det viktigt att göra en distinktion gentemot skolbibliotekens uppdrag, vilket på många sätt tangerar folkbibliotekens läsfrämjande uppgift. Folkbibliotekens uppdrag ligger inte inom den formella utbildningsstrukturen. Det läsfrämjande som här avses är alltså i första hand fritidsläsandet, läsning av lust och eget intresse, något som nyligen diskuterats djupgående både i läsdelegationens slutbetänkande och, utifrån barnens perspektiv, i en studie av Åse Hedemark publicerad av Svensk biblioteksförening10 . För att folkbiblioteken ska kunna genomföra sitt breda uppdrag på ett sätt som ger alla tillgång till biblioteksväsendets samlade resurser anger bibliotekslagens 14:e och 15:e paragraf att samverkan Det är alltså inte all typ av digital användning som folkbibliote8/68