Folkbibliotek i glesbygd 1
Folkbibliotek i glesbygd personalsituation. Oavse
tt förutsättningar och resurser framträder genom Stärkta bibliotek en orubblig tro på folkbibliotekens relevans, utvecklingspotential, och möjlighet att göra skillnad i samhället”.41 Satsningen Digitalt först med användaren i centrum är den som jämte Stärkta bibliotek tydligast manifesterar det nuvarande politiska intresset för folkbibliotekens verksamhet och potential.42 I december 2017 gav regeringen Kungliga biblioteket i uppdrag att under perioden 2018–2020 samordna och finansiera en satsning på de regionala biblioteksverksamheterna som kompetensoch utvecklingsnoder, vilket i sin tur ska leda till att dessa ”samordnar en utbildning av landets folkbibliotekarier för en digital kompetenshöjning”.43 Digitalt först lämnade sin första delredovisning i oktober 2018 och engagerade då drygt 4 800 anställda, och 1 120 verksamheter – det vill säga i stort sett hela den svenska folkbibliotekssektorn.44 Ett antal folkbibliotek, också i ökande omfattning glesbygdsbibliotek, är engagerade i det så kallade Digidel-nätverket, skapat genom en statlig satsning på ökad digital delaktighet 2013.45 Nätverket är informellt och arbetar med etablerandet av så kallade digidelcentran. Under 2018 etablerades en mindre variant av sådana, eRUM, i några av Västerbottens glesbygdskommuner genom att digitala servicecentran öppnades i Åsele, Lycksele, Tärnaby och Storuman. Här prioriterar biblioteken hjälp med bland annat frågor om myndigheters etjänster, bankID och bankfrågor på både datorer och mobila enheter. Båda dessa satsningar på bibliotekens digitala service är viktiga för att möjliggöra uppfyllandet av bibliotekslagens sjunde paragraf som ålägger folkbiblioteken, att ”verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet”46 . De ligger dessutom i linje med de behov som formuleras av biblioteken själva i ansökningarna till Stärkta bibliotek samt de prioriteringar som görs i den nationella biblioteksstrategin gällande stärkande av nationella digitala bibliotekstjänster.47 3.2 Akademiska studier Glesbygdsbibliotek är relativt sällan explicit föremål för den biblioteks och informationsvetenskapliga forskningen, även om tecken finns på ett ökat intresse internationellt. Orsakerna till detta är flera, viktigast kanske att glesbygd i sig självt är ett relativt begrepp, vilket vi återkommer till mer i kapitel 4, samt att de flesta av de företeelser i folkbibliotekens verksamheter som är intressanta att studera är gemensamma för alla bibliotek och själva glesbygdsproblematiken blir då främst en fråga om geografi, volym och närhet till användare och kommunala beslutsfattare. I den följande redovisningen kommer därför ett snävt urval aktuell och relevant biblioteksforskning att redovisas. Urvalet baseras på i grunden två kriterier; (1) studier som tar ett brett grepp och diskuterar folkbibliotekens villkor med direkt eller indirekt betydelse för just glesbygdens biblioteksverksamheter samt (2) studier som diskuterar enskilda verksamheter och problem som är erkänt relevanta för glesbygdsbiblioteken. Internationella studier bör naturligtvis läsas med reservation för de skillnader som föreligger just i definitioner av glesbygd (glesbygd i exempelvis England är annorlunda än i Australien eller mellersta USA) samt nationella och regionala traditioner och förvaltningssystem. De studier som i Sverige arbetar med glesbygdsbibliotekens problem är i första hand studentuppsatser på master och kandidatnivå, som skrivits inom ramen för landets biblioteks och informationsvetenskapliga utbildningsprogram. Den relevanta professionella svenska forskningen rör i första hand just sådan som tar sig an generella problem, men som ändå i flera fall blir intressanta att ta upp just i relation till glesbygdsbibliotekens villkor. 3.2.1 Forskning om glesbygdsbibliotek i bred bemärkelse Det ökade vetenskapliga intresset för glesbygdsbibliotekens villkor idag är kanske mest synligt i USA. Flera projekt och studier har publicerats relativt nyligen, som satt villkoren för de amerikanska glesbygdsbiblioteken i centrum. 15/68