Folkbibliotek i glesbygd 1
Folkbibliotek i glesbygd Kategorierna landsbygd o
ch gles landsbygd definieras här i negativa termer, det vill säga de utgörs av de kommuner som inte ingår i kategorierna storstadsområden och stadsområden. I praktiken innebär det att de båda kategorierna omfattar de kommuner som har mindre än 25 000 invånare i sin största tätort och mindre än 30 000 invånare i hela kommunen. Skillnaden mellan landsbygd och gles landsbygd definieras i termer av befolkningstäthet, där kommuner i landsbygd är mindre än stadsområden men har en befolkningstäthet på minst fem invånare per kvadratkilometer. För gles landsbygd gäller samma, men med en befolkningstäthet på färre än fem invånare per kvadratkilometer. Den tredje kategoriseringen är informell och utförs av kommunerna själva genom det frivilliga medlemskapet i organisationen Småkom, som är en intresseorganisation för landets mindre kommuner77 . Grundkriteriet för vilka kommuner som kan ansluta sig är en samlad befolkning på mindre än 11 000 personer. Dock, säger stadgarna, ”[ä]ven större kommuner kan beviljas medlemskap”78 . Medlemskapet är frivilligt och omfattar per januari 2019 69 medlemskommuner. Kategoriseringen som ”småkommun” är alltså självdefinierad och en kommun antas normalt till organisationen efter ansökan från kommunstyrelse. Småkom samordnar utvecklingsarbete i medlemskommunerna kring frågor som bostäder, finansiering för tillväxt, service och statlig närvaro, infrastruktur, IT och digitalisering samt välfärdsfrågor. Ingen av dessa indelningar kan beskrivas som absolut, utan bygger på olika tolkningar av befolkningsunderlaget i kommuner och regioner. Hur det görs spelar dock roll för vad biblioteksverksamheten definieras gentemot. SKL har den mest finstilta indelningen. Att notera är, att den utgår från en i grunden ekonomistisk syn på kommunerna genom sitt tydliga fokus på pendling och interkommunal rörlighet samt har en särskild kategori för landsbygdskommuner med besöksnäring. Den tar inte hänsyn till att en glesbygdskommun kan vara flera saker, om till exempel olika delar av kommunen har olika karaktär. Ett sådant exempel är Lessebo kommun i Kronobergs län, där den västra delen av kommunen, med Hovmantorp som viktigaste tätort, är en utpräglad pendlingskommun gentemot Växjö som definieras som större stad, medan Lessebos östra delar har mycket begränsad pendling och flera små gamla bruksorter, som Kosta och Skruv, vilka har helt andra villkor både vad gäller utbildningsnivå och demografisk struktur. Småkoms definition av vad en liten kommun är, är varken kopplad till glesbygd eller relation till omkringliggande kommuner. Istället bygger den på en godtyckligt satt gräns för folkmängden i den enskilda kommun som söker medlemskap, men på ett sätt som gör det möjligt också för kommuner som inte ryms inom den angivna gränssättningen att ansöka. Här står intressefrågorna i fokus snarare än vilka kommuner som tillåts vara med och driva dem. Jordbruksverkets kommunkategorisering sammanfaller i stort med SKL:s med den viktiga skillnaden att den inte är baserad på en lika renodlad ekomomistisk grund. Till exempel pendlingsmönster finns med till viss del, men en viktig skillnad är bruket av mått på landsbygdskommuner i termer av invånare per kvadratkilometer. Detta kan till viss del kompensera effekten av pendling i en viss del av en kommun, som i exemplet Lessebo. Enligt Jordbruksverkets definition lever 34 procent av Sveriges befolkning i kommuner som definieras som landsbygd eller gles landsbygd. En kort kommentar kan vara på sin plats rörande bruket av landsbygd eller glesbygd som term för att beskriva de delar av landet som den här undersökningen omfattar. De tre angivna kommundefinitionerna brukar landsbygd och gles landsbygd som grundterm. De informanter som bidragit till studien talar dock i princip samstämmigt om glesbygd, glesbygdens bibliotek och glesbygdsbibliotek. Jag har därför valt att ha deras mer verksamhetsnära och lokalförankrade terminologi som grund för den här studien. I det följande kommer Jordbrukverkets kommunindelning att vara den som undersökningen relaterar till. Den är dock inte tillräcklig för att motivera urvalet kommuner. 22/68