Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
frågor. Svensk forskning har pekat på att språkst
imulerande programverksamhet som innefattar hembesök kan öka föräldrarnas engagemang i barnens intellektuella och språkliga utveckling, samt påverka barns språkliga och allmänna utveckling positivt. I Sverige har folkbiblioteken under decennier arbetat med att i samverkan med BVC dela ut bokgåvor och ordna föräldragrupper. En annan viktig samverkansform för de yngsta barnens språkutveckling och läsmotivation är den mellan bibliotek och förskola. Folkbiblioteken spelar en viktig roll för barnens tillgång till litteratur och som kompletterande pedagogisk kompetens. Samarbeten mellan folkbibliotek och förskolor är en självklarhet på många håll i landet. Det finns emellertid studier som visar att flera förskolor inte ser biblioteken som en självklar samarbetspartner. Det förekommer också stora skillnader mellan förskolor beträffande den tid man lägger ner på högläsning för barnen. Undersökningar har också pekat på att den så kallade ”läsvilan” är det vanligaste sammanhanget i vilket läsningen äger rum, och man har talat om hur läsningen därmed reduceras till en ”disciplinerande funktion”. Att det finns stora skillnader vad avser tillgången på böcker vid landets förskolor har också konstaterats; medan vissa förskolor är välförsedda, har andra relativt få, och somliga förskolor har inga böcker alls. Förskolan lyder inte under skollagen vad gäller tillgång till skolbibliotek vilket gör frågan om tillgången till litteratur i förskolan särskilt angelägen. Flera initiativ har tagits för att stärka litteraturens ställning i förskolan. I avsnittet om tidig lässtimulans i bokens tredje kapitel redovisas några goda exempel på samarbeten mellan bibliotek och förskola. Däribland återfinns förskolor med litteraturprofil, där berättelser och läsning av litteratur är ett genomgående tema i den dagliga verksamheten. Högläsning hör till de viktigaste metoderna som används för att stimulera barns språkutveckling och skapa intresse för böcker och läsning. Högläsningens goda effekter på barns språkutveckling är väl dokumenterade. Genom högläsning berikas barns ordförråd och förmåga att uttrycka sig. Genom högläsning kan också ett tidigt intresse för böcker och läsning väckas, och för barn kan högläsning inte minst innebära ett första möte med litteraturen som konstform. Forskare har kunnat konstatera att barn som blivit lästa för i hemmet läser mer på egen hand, och man har även uppmärksammat positiva samband mellan högläsning och studieresultat. Till ett flertal belägg för högläsningens positiva inverkan hör att föräldrar, genom att högläsa för sina barn, förmedlar en positiv attityd gentemot böcker och läsning som kan bli avgörande för deras läsutveckling. En variant på högläsning som ofta förespråkas innefattar en dialog mellan barnen och/eller mellan barnen och högläsaren före, efter och under läsningen. Det är en metod som innebär att man läser med, snarare än för, barnen. En vanlig benämning på denna högläsningsmetod är dialogisk högläsning. Det finns studier där man mätt effekten av högläsning på barns språkutveckling och jämfört effekterna mellan dialogisk högläsning och andra, minde interaktiva högläsningsformer. Enligt en meta-analys av sådan forskning har dialogisk högläsning störst inverkan på språkutvecklingen för grupper med yngre barn. Men frågan om och när dialogisk högläsning är att föredra handlar inte bara 102