Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
på social läsning i stor skala är så kallade Mass
Reading Events (MSE), såsom TV- och radiosända bokklubbar. Ett annat exempel på MSE är läsfrämjande initiativ som syftar till att samla läsare i en stad, region eller ett helt land kring en gemensamt läst bok. Det förnyade intresset för social läsning hänger samman med teknikutvecklingen. Möjligheten att dela med sig av sina läsupplevelser eller diskutera läsning med andra har aldrig varit större än nu. Detta skapar i sin tur nya förutsättningar och möjligheter för det läsfrämjande arbetet. Med begreppet ”social läsning” förstås kommunikation läsare emellan om litteratur och läsupplevelser. Till social läsning hör boksamtal i grupp, vilket exempelvis förekommer inom ramen för bokcirklar i såväl traditionella som digitala former. Till social läsning hör också litteraturdiskussioner på olika nätforum och bloggar, liksom författarbesök. Medan bokprat introducerar böcker åhörarna inte har läst, innebär ett boksamtal att fördjupa läsningen av redan lästa böcker. Ett boksamtal kan enklast definieras som ett samtal, med eller utan ledning, kring en gemensamt läst bok. Bokprat i dess traditionella form kan vid jämförelse med boksamtalet betraktas som ett slags envägskommunikation. En vanlig form av organiserade boksamtal i grupp är bokcirklar. Bokcirklar, läsecirklar och litteraturcirklar betraktas i denna översikt som synonymer och avser en organiserad grupp av läsare som samlas fysiskt eller på annat sätt möts för att samtala om sina läsupplevelser. Forskningen om bokcirklar tenderar att handla om cirklarnas omfattning, organisation, och gruppidentitet. Den berör främst de anglosaxiska länderna och forskningen i Sverige är ännu begränsad. I ett pågående svenskt forskningsprojekt om bokcirklar skiljer man mellan fristående bokcirklar och bokcirklar med huvudman. Medan fristående bokcirklar verkar utan organisatoriska band eller stöd utifrån, är bokcirklar med huvudman knutna till ett folkbibliotek, ett studieförbund, en bokhandel eller någon annan typ av organisation. Bokcirklar i dess traditionella form av möten IRL framstår, såväl nationellt som internationellt, som en kvinnodominerad verksamhet. Den typiske bokcirkeldeltagaren i Sverige är en kvinna i pensionsåldern. Antalet kvinnor bland studieförbundens bokcirklar har under de senaste åren exempelvis legat på mellan 80 och 85 procent. Den övervägande delen av bokcirkeldeltagarna består av personer som fyllt 65 år. Forskning pekar på en kraftig ökning de senaste åren av antalet deltagare inom den äldsta ålderskategorin. Bokcirkelverksamheten vid folkbiblioteken har ökat kraftigt de senaste åren. Då bokcirklar förefaller ha blivit ett redskap för att locka vuxna läsare, har ökningen uppfattats som en indikation på att folkbiblioteken stärkt sitt läsfrämjandearbete gentemot vuxna. Storbritannien har ett väl utvecklat arbete med läsecirklar på folkbiblioteken som uppmärksammas i denna översikt. Ett nyckelbegrepp i det brittiska samtalet om läsecirklar är Reader Development. Inom Reader Development-rörelsen har man förflyttat fokus från läsning till läsaren, läsarutveckling istället för läsutveckling. Medan läsutveckling handlar om att skaffa sig läsfärdigheter, handlar läsarutveckling om själva läsupplevelsen. Inom Reader Development har man också förespråkat en förflyttning av tyngdpunkten i det läsfrämjande arbetet från kvaliteten på boken till kvaliteten på läsupplevelsen. 108