Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
Inledning Ungdomar som växer upp under det tjugof
örsta århundradet kommer att läsa och skriva mer än under något annat århundrade. Såväl arbete som privatliv kommer att kräva avancerade former av läs- och skrivkunnighet. Detta konstaterades i en rapport från läsfrämjandeorganisationen International Reading Association (numer International Literacy Association) år 1999. Hittills har det tjugoförsta århundradet präglats av oroande mätresultat vad avser ungas läsförmåga, presenterade i studier som PIRLS (Progress in International Reading Literacy) och PISA (Programme for International Student Assessment). Med utgångspunkt i sådana mätningar har man uppmanat till handling från myndigheter och läsfrämjande organisationer av olika slag, såväl nationellt som internationellt. I den statliga litteraturutredningens slutbetänkande från 2012 dras den generella slutsatsen att litteraturens ställning på många sätt är god i Sverige. Man konstaterar att befolkningens läsvanor ligger tämligen stabilt på en hög nivå, att det publiceras mer litteratur än någonsin i Sverige, och att vi för att vara ett litet språkområde har stora exportframgångar på litteraturområdet. Samtidigt identifieras ett antal orosmoln. Framför allt gäller det de unga generationernas läsfärdighet och läsvanor, och den försämring som bevisligen skett. Man påtalar bland annat att det finns fortsatt stora skillnader i läsvanor mellan olika socioekonomiska grupper, och att läsfärdigheten bland unga försämrats. Man konstaterar också att problemen är störst bland pojkar. I regeringens proposition Läsa för livet (2013) föreslås, utifrån litteraturutredningens betänkande, nationella mål för litteratur- och läsfrämjande. Målen innebär att Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. För att nå det övergripande målet ska statens samlade insatser syfta till: • att läsförmågan förbättras jämfört med i dag, • att fler än i dag regelbundet tar del av både fack- och skönlitteratur, och • att kunskapen om läsningens betydelse för utbildning, bildning och delaktighet i samhällslivet ökar jämfört med i dag. Särskilt prioriterat i regeringens proposition är läsförmåga och motivation till att läsa bland barn och unga. Att förbättringarna kan iakttas hos yngre barn anses särskilt viktigt. 7