Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
hor visits (Watkins 1996) hävdas att författarbes
ök hör till de bästa sätten att skapa eller öka nyfikenhet inför böcker hos barn och unga – även om några egentliga belägg för påståendet inte presenteras. Varje år genomförs cirka 2 500 författarbesök i svenska klassrum, bland annat i syfte att stimulera elevers läslust och läsförmåga (Bergman & Persson 2013a). Enligt KB:s statistik förekom 3 200 författarbesök vid landets folkbibliotek 2014. I magisteruppsatsen Författarevenemang på svenska folkbibliotek (Ahlberg 1999) som bygger på utfrågningar riktade till 275 bibliotek, framgår att vuxna hör till den vanligaste målgruppen för författarbesök, samt att besöken vanligen gäller författare av fiktionslitteratur. Ett uppmärksammat exempel på författarbesök riktade till en yngre publik är det årliga besöket i Rinkeby av nobelpristagaren i litteratur, en verksamhet som pågått sedan 1988. I forskningsprojektet Författaren i klassrummet har Lotta Bergman och Magnus Persson (2013b) tagit sig an det tidigare tämligen outforskade området författarbesök. De konstaterar bland annat att författarbesök ofta har karaktären av engångsevenemang; författaren kommer till en lektion, läser ur och pratar om sina böcker, svarar på frågor och sedan är det slut. En del besök är mer ambitiöst genomförda och innefattar såväl omfattande förberedelser som efterföljande bearbetning. I projektet har Bergman och Persson följt ett sådant längre och mer ambitiöst arbete kring författarbesök, och undersökt vilka uppfattningar om litteraturens funktion, värde och användning som förhandlas i mötet mellan författaren, läraren och eleverna vid ett författarbesök i skolan. De observerar att arbetet med en roman i samband med ett författarbesök genererar olika slags samtal om exempelvis texttolkning, kopplingar till egna erfarenheter, politiska och estetiska spörsmål med mera; kort sagt element som gör det berättigat att betrakta sådana författarbesök som en form av social läsning. De resonerar också kring läsningens transformation till föreställning i samband med ett författarbesök, där författarens uppläsning med hjälp av olika dramaturgiska grepp blir till en sceniskt gestaltad performance. Referenser Ahlberg, Malin (1999). Författarevenemang på svenska folkbibliotek. Borås: Högsk. i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. Magisteruppsats. Allan, J., Ellis, S. & Pearson, C. (2005). Literature circles, gender and reading for enjoyment: Report for the Scottish Executive Education Department. Edinburgh: Scottish Executive. Balling, Gitte (2007). Virtuelle læseklubber – på vej mod bibliotek 2.0. Danmarks Biblioteksskole, Center for Kulturpolitiske Studier. Bergman, Lotta & Persson, Magnus (2013a). Författaren i klassrummet. En pilotstudie. Ingår i: Skjelbred, Dagrun & Veum, Anslaug (red.) Literacy i læringskontekster. Oslo: Cappelen Damm. Bergman, Lotta & Persson, Magnus (2013b). Läsningens scener. Ingår i: Björkman, Jenny & Fjæstad, Björn (red.) Läsning. RJ:s årsbok 2013/2014. Göteborg: Makadam. Bergkvist, Jorunn (2008). ”En virtuell bokcirkel blir mer en del utav vardagen…”: En kvalitativ studie av virtuella bokcirklar. Borås: Högsk. i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. Magisteruppsats. Chambers, Aidan (1994). Böcker inom oss: om boksamtal. Stockholm: Norstedts. 77