Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
Bokcirklar och Reader development Reader Developm
ent är ett nyckelbegrepp i det brittiska samtalet om läsecirklar (Lundin 2004). Den läsfrämjande organisationen och företaget Opening the Book beskriver de grundläggande principerna för konceptet på sin hemsida. Reader Development syftar till att • öka människors självförtroende inför och nöje av läsning • möjliggöra för nya val av läsning (open up reading choices) • erbjuda möjligheter för människor att dela sina läsupplevelser • höja statusen på läsning som en kreativ aktivitet Inom Reader Development betonas läsarens kreativa roll. I boken Reading and Reader Development: The Pleasure of Reading (Elkin m.fl. 2003) beskrivs konceptet som en förlängning av läsarorienterad litteraturteori så som den kommit att utvecklas av Louise Rosenblatt, Stanley Fish och Wolfgang Iser. Reader Development-rörelsen grundades av bibliotekarien Rachel Van Riel i början på 1990-talet. Van Riel ville förflytta fokus från läsning till läsaren och började använda termen Reader Development istället för Reading Development, alltså läsarutveckling istället för läsutveckling. Medan läsutveckling handlar om att skaffa sig läsfärdigheter, handlar läsarutveckling om själva läsupplevelsen. Immi Lundin påpekar att läsecirkeln spelat en viktig roll för denna perspektivförskjutning, som kommit att etableras inom läsfrämjandearbetet i Storbritannien. Inom Reader Development har man också förespråkat en förflyttning av tyngdpunkten i det läsfrämjande arbetet från kvaliteten på boken till kvaliteten på läsupplevelsen. Reader Development tycks ännu inte fått något större genomslag i Sverige, men har uppmärksammats av bland andra Immi Lundin och Nina Frid. Den senares initiativ Bokcirklar.se har exempelvis låtit sig inspireras av Reader Development. Fler exempel på praktiskt läsfrämjandearbete med utgångspunkt i Reader Development finns i böckerna The reader-friendly library service (Van Riel m.fl. 2008) och Reader development in practice: bringing literature to readers (Hornby m.fl. 2008). En bok, en gemenskap: OBOC-program Social läsning i stor skala inom ramen för exempelvis TV- och radiosända bokklubbar har av Fuller och Sedo (2013) studerats under samlingsnamnet Mass Reading Events (MSE). I The Oprah Winfrey Book Club, som började sändas i TV 1996, har forskningen uppfattat ett genombrott för denna typ av storskalig social läsning. När programledaren uppmärksammade en viss bok blev den så gott som omedelbart en bästsäljare; ett fenomen som kommit att kallas för ”The Oprah Effect”. Till kategorin MSE hör också en typ av läsfrämjande initiativ som syftar till att under en begränsad tid samla läsare i en stad, region eller ett helt land kring en gemensamt läst bok. Forskningen har använt akronymen OBOC om modellen, en förkortning för One Book, One Community – en bok, en gemenskap. Som namnet ger vid handen innebär modellen att en – oftast men inte alltid skönlitterär – bok väljs ut för att sedan 75