Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
ligga till grund för en mängd aktiviteter som med
borgarna inom ett visst geografiskt område inbjuds att delta i. Bland aktiviteterna förekommer alltifrån boksamtal till författarevenemang, pysseldagar och kanotutflykter. Till OBOC-modellens vanliga inslag hör visningar av filmbearbetningar, teaterdramatiseringar och sceniska uppläsningsframträdanden. One Book-program har fått stor spridning i bland annat USA, Kanada och Storbritannien. Fuller och Sedo har ingen exakt statistik, men räknar med att över femhundra OBOC-program förekommer runtom i världen. Mass Reading Events har sina försvarare och sina angripare. Fenomenet har bemötts med allt från entusiastiska utrop i stil med ”reading is the new rock n’ roll”, till inte fullt så hänförda jämförelser med kollektiva intag av snabbmat. För den senare värderingen står den amerikanske litteraturprofessorn Harold Bloom. I Mass Reading Events ser Fuller och Sedo ett socialt och kulturellt fenomen som både reproducerar och formar föreställningar om vad läsning kan innebära. Till läsning som en individuellt omformande, bildande, existentiell, terapeutisk, kreativ eller till och med civiliserande erfarenhet kan man med det förnyande intresset för social läsning i stor skala lägga ännu en aspekt: läsning som ett sätt att bygga gemenskaper. En vanligt förekommande variant på OBOC-initiativ är ”En stad, en bok”. I Sverige finns exempelvis Stockholm läser, Uppsala läser och Göteborg läser. Bakom initiativet Stockholm läser, som påbörjades 2002, står författaren Helena Sigander, som också drev projektet under åren 2002–2008. Inspirationen kom från USA, där motsvarande lässatsningar finns i flera städer. Satsningen genomförs med stöd från Kulturrådet och Stockholms stad, och sedan 2011 ansvarar Författarcentrum och Stockholms stadsbibliotek för projektet. Ett kriterium för en Stockholm läser-bok är att den helt eller delvis utspelar sig i Stockholm, eller är skriven av en författare med tydlig Stockholmsanknytning. Starten för projektet gick 2002 med Hjalmar Söderbergs Doktor Glas, och satsningen har med ett kortare uppehåll sedan dess återkommit årligen. OBOC-program kan även inbegripa hela regioner eller landskap. Som exempel kan nämnas Norrbotten läser. Inom detta OBOC-initiativ har man gissningstävlingar på Facebook om årets bokval, som avslöjas i samband med världsbokdagen – en temadag instiftad av UNESCO 1995 som infaller 23 april varje år – och man arrangerar även turnéer med författaren till den utvalda boken. Ytterligare ett exempel är Hela Halland läser, där deltagarna inledningsvis inbjuds till att komma med förslag på en bok vars författare antingen bor i, eller skriver om, Halland i skönlitterär form. Inom projektet Umeåregionen läser är en av målsättningarna uttryckligen att stärka den lokala litteraturens status. Författarbesök Författarbesök i läsfrämjande syfte förekommer både som enskilda evenemang och inom ramen för en mängd olika typer av läsfrämjande program och projekt, såväl nationellt som internationellt. Liksom med bokcirklar förekommer inte bara författarbesök IRL utan även digitala varianter. Den engelska nätsidan Behind the Bookshelf erbjuder exempelvis ett digitalt substitut till författarbesök i form av korta filmer, där kända författare intervjuas om sitt skrivande. I boken Programming aut76