Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
att främja barns och ungas läsning i Venezuela. B
land de läsfrämjandeorganisationer som förekommer i denna översikt kan nämnas brittiska National Literacy Trust och Booktrust, som förutom att utöva visst inflytande på nordisk läsfrämjande verksamhet också publicerar användbara forskningsöversikter kontinuerligt. Den vanligaste målgruppen för läsfrämjande insatser vid svenska bibliotek består av barn och unga. Läsfrämjande med vuxna som huvudsaklig målgrupp framstår som ett jämförelsevis lågprioriterat område. Det framgår inte minst av ett antal magisteruppsatser: Ljung (2006) har undersökt läsfrämjande verksamhet för vuxna såsom den bedrivs av ett antal bibliotekarier, Hansson & Svensson (2006) har särskilt studerat läsfrämjande verksamhet för ”läsovana” vuxna, och Hell Carlsson (2014) har undersökt bibliotekschefers syn på litteraturförmedling för vuxna. Att vuxna är en förhållandevis lågprioriterad målgrupp för läsfrämjande insatser är på intet vis unikt för Sverige. En studie om läsfrämjande insatser för vuxna på folkbibliotek, genomförd på uppdrag av British Library, visar att biblioteksverksamheten bygger på antaganden att vuxna vet vad de vill läsa och har den kompetens som krävs för att hitta rätt böcker, samt att vuxna läsare föredrar att göra sina egna val utan bibliotekariers inblandning. När det gäller vuxna tenderar bibliotekarierna att inta en mer neutral hållning och ge information, snarare än att erbjuda råd om läsning (Kinnell & Shepherd 1998). De senaste åren har dock bokcirkelverksamheten vid svenska folkbibliotek ökat betydligt, vilket kan tolkas som en ökad satsning på vuxna läsare (Rydbeck 2013). Forskningsläget Hur avgränsa ett forskningsområde som ”läsfrämjande” på bästa sätt? Till att börja med genom att bestämma vad för slags läsforskning som avses och inte avses. Forskning om läsning och läsinlärning är ett relativt nytt fenomen, som ökat exponentiellt de senaste årtiondena. Så kunde exempelvis läsforskaren Jeanne Chall konstatera i Stages of Reading Development från 1983 att det publicerades mer läsforskning under ett enda år än vad som tidigare existerat från slutet på 1800-talet till början på 1960-talet. Merparten av forskningen om läsning handlar om tillägnandet av läsförmåga och de kognitiva processer som ligger till grund för läsning. De senaste årtiondena har läsforskningen rört sig från en mer formell inlärningskontext till vidare sociala sammanhang. Det finns idag en växande forskning kring exempelvis läsvanor, läspreferenser och attityder gentemot läsning. Forskning om läsinlärning kommer i denna översikt att ägnas mycket liten uppmärksamhet. I fokus befinner sig istället det multidisciplinära forskningsfält som benämnts läsengagemang – reading engagement. Inom fältet reading engagement studeras läsning både i och utanför skolan. Det kan exempelvis handla om läsning i hemmet eller på arbetsplatsen, hur människor socialiseras in i olika läsroller, om skolors, biblioteks eller andra aktörers positiva eller negativa effekter på läsning, om hur läsningen påverkas av nya medier et cetera. En överblick över området ges exempelvis av Ellis & Coddington (2013) i International handbook of research on children’s literacy, learning and culture, respektive Ross (2006) i Reading matters: what 13