Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
För att utifrån vad som framkommit i denna rappor
t gå vidare med det läsfrämjande arbetet utanför skolan föreslås följande allmänna rekommendationer: • Börja tidigt (och fortsätt). Vikten av tidig lässtimulans kan inte nog betonas och Family literacy-initiativ är att rekommendera. Initiativ som syftar till att uppmuntra och informera om vikten av högläsning är av särskild prioritet. I synnerhet bör män uppmuntras och uppmanas att läsa högt för sina barn. • Identifiera grupper med större behov än andra och arbeta gentemot dessa. För att motverka Matteuseffekter, Summer learning loss och annat som skapar läsklyftor bör man låta behov avgöra vilka målgrupper man vänder sig till, vara tydlig med vilka det gäller och varför. • Öka tillgången till litteratur oavsett medium. Forskning om läsmotivation pekar på ett samband mellan läsmotivation och tillgång till ett omfattande läsmaterial, vilket ska förstås som ett brett utbud av genrer och texttyper i olika medium. Tillhandahållandet av ett rikt och varierat läsmaterial kommunicerar även att läsning är en värdefull och givande aktivitet. • Främja social läsning. Det finns ett samband mellan läsmotivation och möjligheten att interagera socialt kring läst text. Social interaktion innefattar att tala med andra om böcker, läsa tillsammans med andra, låna och dela böcker med andra, samtala om böcker och dela skriven text kring böcker med andra. Man bör i synnerhet främja social läsning bland pojkar och män, inte minst mot bakgrund av hypotesen att läsning i högre grad betraktas som en privat angelägenhet bland män än bland kvinnor. När litteraturen får en stark symbolisk och social funktion uppstår större möjligheter bland läsare att påverka andra. • Använd förebilder. Alla, och i synnerhet män, bör uppmuntras att agera läsande förebilder för sina barn. Främja verksamhet som går ut på att äldre läser för yngre. Ett sådant mentorskap för med sig dubbla fördelar: yngre får uppmärksamhet från äldre, och äldre stärker sitt självförtroende genom att agera förebilder. Arbeta för att medvetenheten om vikten av att agera förebild ökar. • Betona valfrihet. Läsmotivation hänger samman med möjligheten att välja vad som ska läsas. Observera att valfrihet gäller vad som ska läsas och utesluter inte nödvändigtvis bestämda mål i form av hur mycket som ska läsas. • Arbeta utifrån olika målgruppers identifierade (läs)intressen. Låt inte de egna läspreferenserna styra. Ta reda på målgruppens preferenser istället och utgå från dem. Låt ambitionen att vidga läsintresset komma i andra hand. • Satsa på sommarläsningsprogram med tydliga mål, i samarbete med skola och bibliotek. Understryk de utbildningsmässiga fördelarna gentemot föräldrar. Kombinera social läsning i form av läsklubbsverksamhet och liknande med en viss mängd läsning som mål. Betona bibliotekens och skolans gemensamma ansvar. Ta hjälp av skolan med att identifiera grupper av barn och deras familjer för att erbjuda praktiskt stöd att delta, samt följa upp de framsteg som elever gjort i samband med programmet. • Uppställ tydliga, genomförbara mål och utvärdera. 117