Att främja läsning för unga 1
välmenande insatser och dylika mätningar verka ut
pekande och stigmatiserande i relation till barn och unga. Vikten av ett ungdomsperspektiv Unga växer upp i samspel med sin uppväxtmiljö som utgörs av familj, vänner och skola, samhällsförhållanden, inkomster och socialt arv (Hwang med flera 2018 s. 25). Den statliga ungdomspolitiken (proposition 2013/14:191; regeringens skrivelse 2020/21:105) omfattar ett mål i tre delar för statliga beslut och insatser för att alla unga i åldern 13–25 ska ha: 1. goda levnadsvillkor 2. makt att forma sina liv 3. inflytande över samhällsutvecklingen. I ungas goda levnadsvillkor ingår mänskliga rättigheter enligt lagar och konventioner, samt att individen ska ha tillgång till: • utbildning • arbete • bostad • hälsa • trygghet • kultur • fritid • sitt språk • möjlighet till delaktighet och inflytande • ett liv fritt från diskriminering. Målet tar upp att diskrimineringsgrunderna inte får hindra ungas inkludering och delaktighet (riksdagens skrivelse 2020/21:105). Ekonomi och socioekonomiska utmaningar nämns emellertid inte som en faktor eller hinder i den ungdomspolitiska målsättningen. Vad innebär utmaningarna och för vem? Just ekonomin är en särskilt viktig faktor i ungas liv, och den har en direkt och indirekt verkan. Unga som växer upp med dålig ekonomi kan få direkt näringsfattig mat, inte äta sig mätt, eller behöva avstå materiella saker och upplevelser. Indirekta effekter av dålig ekonomi 19