Att främja läsning för unga 1
tekspersonalen blir då kollegial på ett sätt som
kan verka stärkande för relationerna. När det gäller utbildningen till bibliotekarie och utvecklingen av kulturell kompetens, reflekterar Hughes-Hassell och Stivers (2015) kring värdet av en ”kulturell pedagogik” för bibliotekariestudenter, som validerar olika kulturella och språkliga bakgrunder som en tillgång, och inte som ett hinder.6 Modellerna för ungas deltagande, som till exempel delaktighetsstegen, kan användas för att särskilja genuint deltagande från skenbar delaktighet. Vad som utgör den högsta formen av delaktighet – självständighet eller partnerskap med vuxna – kan med fördel bestämmas i dialog med de unga, och anpassas efter situationen. Mer kunskap behövs För framtida forskning om situationen för unga i områden med socioekonomiska utmaningar, kan det vara fruktbart att anlägga ett så kallat socio-spatialt perspektiv på litteracitet (Mills 2016). Den digitala utvecklingen, med nya medier och digitala verktyg, kommer inte att ensamt kunna motverka den socioekonomiska segregeringen. Tvärtom tycks geografiska faktorer fortsatt spela en viktigare roll. Det behövs fler studier kring hur unga i områden med socioekonomiska utmaningar själva ger uttryck för sina läsvanor, sin läsmotivation och dess begränsningar. Dels för att utveckla kunskapsläget, dels för att undvika etnocentriska felslut. Det är överlag en brist att frågor om mångfald och representation inte ingår med större systematik och kritisk granskning, i den svenska statistiken och analysen av barn- och ungdomslitteraturen. Inte minst mot bakgrund av att Sverige också utmärker sig bland europeiska länder, genom sämre sysselsättning och socioekonomiska villkor för grupper som har ett synligt ursprung utanför Sverige. Frågan är av kulturpolitiskt intresse, liksom av betydelse för bibliotekariekårens arbete för läsfrämjande. Avslutningsvis Ingen ensam aktör kan bära upp eller försvara läsningens ställning i samhället. Läsning är beroende av ett slags infrastruktur och ett litterärt system. Tillgång till litteratur bygger på samverkande insat6. På Bibliotekarieprogrammet på Södertörns högskola ingår exempelvis ”interkulturell pedagogik” under tredje terminens kurs Bibliotek, pedagogik och kommunikation. 63