Att främja läsning för unga 1
yttre incitament. Resultaten bekräftar slutsatser
na i andra studier, där känslan av prestation bland svarta amerikanska unga är relativt löskopplad från den inre läsmotivationen och läsintressena, som i sin tur spelar större roll bland vita unga. Samtidigt berättar resultaten att de svarta barnen med lågt undvikande, också var mer uthålliga läsare. De var beredda att arbeta med läsningen även om den ansågs tråkig. Grupperna visade därmed tecken på olika slags läsprofiler. Ungas läskultur Utifrån ett sociokulturellt perspektiv formas människors läsning av samhällets normer och värderingar. Ungdomars läsning har egna förutsättningar och villkor, men kan också skifta beroende på sociokulturell bakgrund och etnicitet. Ungas särskilda ställning i samhället avgör alltså även deras inställning till litteratur och läsning: Särskilt ungdomar kan utveckla alternativa kulturer, så kallade subkulturer eller motståndskulturer, vilka kan antas prägla även deras inställning till läsning av skönlitteratur och deras strategier för att ge eventuell läsning av sådan valör värde, mening och innehåll. Och även om barn rent definitoriskt inte bildar grupperingar av ifrågavarande snitt utmärks de av specifika sätt att tänka och kommunicera på […] Dessutom kan de alltså ha vitt skilda bakgrunder av etnisk och sociokulturell art. (Svensson 1989 s. 15) När vuxna närmar sig frågan om ungas läsning finns det risk för ett så kallat etnocentriskt felslut, det vill säga att bibliotekarier, lärare, litteraturkritiker och andra med större makt än unga, utgår från sina egna normer och värderingar, i stället för att förstå ungas läsning utifrån de ungas egna villkor (Svensson 1989). Unga har också ett stort behov av att särskilja sig från vuxna och utgår ofta från föreställningar om ”vi och de/dom” (Sandin 2021). Informationsbehov bland unga Forskarna Agosto och Hughes-Hassel (2006) har undersökt informationsbehoven hos unga som bor i multietniska stadsdelar, genom en kvalitativ studie utifrån ett informationsvetenskapligt perspektiv. Studien byggde vidare på Savolainens modell Everyday 36