Att främja läsning för unga 1
En vision för folkbibliotekens arbete med den ung
a publiken, är att de når ut till och tjänar alla tonåringar i lokalsamhället, oavsett bakgrund, intressen och behov, och oavsett om tonåringarna besöker biblioteket eller inte. Ett samhälle är uppbyggt av en social infrastruktur där biblioteken ingår. En robust infrastruktur skyddar demokratin och bidrar till ekonomisk utveckling. Öppna folkbibliotek skapades ursprungligen utifrån en önskan om att bygga ”palats för folket” (Klinenberg 2018; Dalmer med flera 2022). För ungdomar och unga vuxna erbjuder folkbiblioteken ett stöd i utvecklingen mot självständighet och oberoende. De unga får egna bibliotekskort och tillgång till ett gratis utbud av litteratur, tidskrifter, medier och tjänster som de fritt kan disponera. De lär sig ta ansvar för böcker och annat som tillhör en gemensam allmännytta (Klinenberg 2018). De får tillgång till tekno logi för att sköta sina studier och sociala kontakter, och de får underhållning (Dalmer med flera 2022). Folkbiblioteken bidrar till ett ideal som forskare har kallat läsarsamhälle, ”ett samhälle som värdesätter läsning och som i sin tur upprätthålls av de fördelar som läsningen ger” (Hilhorst, Lockey och Speight 2018). Läsningen och läsfrämjande satsningar kan enligt deras synsätt transformera samhället till det bättre. Folkbiblioteken och deras verksamhet kan motverka social splittring och främja inkludering, inte minst för dem som har låga inkomster, annan kulturell bakgrund eller talar andra språk än majoriteten (Clark och Akerman 2006; Igarashi 2023). Folkbiblioteket utgör något mer än sitt bestånd av litteratur, det omfattar en hel verksamhet med program, evenemang med mera. I en genomlysning av programverksamheten på Oslos stadsbibliotek Deichman med filialer, drar Igarashi med flera (2023) slutsatsen att folkbiblioteket motverkar sociala klyftor orsakade av ekonomisk ojämlikhet, sociokulturella faktorer och ojämlik tillgång till digitala teknologier. (Programmen för digital kompetens riktade sig främst till seniorer.) När det gällde programverksamhet och evenemang kopplade till den traditionella biblioteksverksamheten, var verkan på sociala klyftor mer indirekt (Igarashi med flera 2023). Mobila bibliotek 45