Att främja läsning för unga 1
Ungas läsvanor har väckt ökat forskningsintresse
på senare tid. Unga med små socioekonomiska resurser ingår ofta i studier, men i liten grad. Här redovisas resultat från forskning från bland annat Sverige, Norge, Storbritannien och Amerika. Läsare har större chanser till social rörlighet (uppåt) genom samhällsskikten (Clark och Akerman 2006). Vetenskapliga studier över tid indikerar att social klass är en av de viktigaste förklaringarna till ungas akademiska prestationer och sociala mobilitet. Forskarna fastslår att det är svårt att röra sig från en klass till en annan (Levy med flera 2014 s. 2). Över tid får läsning, och särskilt fri läsning på fritiden, goda effekter för individen såväl personligt, intellektuellt, socialt som hälsomässigt. Läsning ger även långvariga effekter på kultur, ekonomi och samhälle (The Reading Agency 2016). Tonåringar som läser regelbundet, får enligt forskning stöd i övergången till vuxenlivet genom insikter i mogna relationer, personliga värderingar, frågor om kulturell identitet, estetiska preferenser, fysisk trygghet och säkerhet, samt fördjupad förståelse för den fysiska världen. De får även ökad självinsikt, självkänsla och självmedvetenhet (Howard 2011). Det finns flera skäl att studera barns och ungdomars läsning i egen rätt – kunskapsteoretiskt, kunskapssociologiskt, psykologiskt och pedagogiskt – kort sagt kan man inte enkelt applicera vuxnas normer och beteenden på dessa viktiga grupper (Svensson 1989). Ungas läsvanor har väckt ökat forskarintresse på senare tid (se Tveit 2012; Hedemark 2021; La Rosa och Lehtimäki 2021; TattersallWallin 2022). Unga med små socioekonomiska resurser ingår ofta i studierna, men i liten grad. Det går sällan att utläsa några särskilda resultat om gruppen. Tveits (2012) enkätstudie av 212 unga i Oslo, konstaterar vissa socioekonomiska mönster – ungdomarna i den välmående delen av staden köpte fler böcker och föredrog mer populära böcker. Föräldrars utbildning är vanligen en större faktor för barns och ungas läsning än de rent materiella villkoren (Sullivan och Brown 2013). Läsningens sociala motivation, dess sociokulturella förutsättningar och utvecklingsmässiga villkor bland unga är av yttersta intresse (Svensson 1989). 29