Att främja läsning för unga 1
utmaningar. Låt biblioteken vara öppna – sammanst
äll läspaket och be mecenater om stöd till bokgåvor. Bilda bokklubbar med ungdomar, och skapa program där unga får interagera med författarna som kan berätta om sina liv och introducera de unga i skrivprocessen • Förse unga med läsmaterial som de föredrar. Visuella genrer är populära bland unga – serier, manga, serieromaner. Det kan vara tidskrifter, och särskilt sådana som riktar sig till målgrupper med olika etniska bakgrunder. (Författarna nämner bland andra Black Beat, Teen en Español, Urban Latino, XXL i en amerikansk kontext). • Respektera ungas kultur och kulturarv. Låt beståndet av litteratur spegla ungas livsvärld – satsa på samtida böcker som utspelar sig i en mång- eller interkulturell kontext. Sådana berättelser kan utmana stereotypa förväntningar kring personer som lever i områden med socioekonomiska utmaningar. Satsa på läsmaterial på de ungas förstaspråk – det kan dels nå de unga och dels öppna för samtal kring läsningen med föräldrar som kanske inte ännu talar något annat språk. Metoder och modeller för ungas delaktighet En populär metod bland yrkesverksamma bibliotekarier är så kallad user experience (UX). Det är ett paraplybegrepp för etnografiska metoder, användarstudier och tjänstedesign (Priestner och Borg 2016). Metoden kan ibland ses i kombination med workshoppar i design thinking (Ideo 2015). Dessa metoder använder man för det mesta för att uppmärksamma hur användare reagerar på intryck och för att få fram idéer på olika slags lösningar i den tjänst man erbjuder. Även om metoderna kan involvera unga att delta och interagera på olika sätt, har de ett tydligt biblioteksperspektiv, som ger unga en förutbestämd roll som undersökningsobjekt eller idégivare. En särskild modell för barn och ungas delaktighet tas upp i arbetsgivarorganisationen SKR:s rapport Delaktighetstrappan och liknande modeller (2023). Modellen kallas Harts delaktighetsstege för ungas inflytande, och togs fram av Roger Hart 1997. Den kan användas dels som grund för att kommunicera kring ungas delaktighet och initiativ, dels som ett verktyg för utvärdering. Ett flertal kommuner använder modellen i arbetet med barnrättsfrågor. En fördel är att den också tar upp ungas egen initiativkraft. Modellen 52