Att främja läsning för unga 1
(MAPSI, 2016) sammanställt en överblick över hur
kulturprojekt utvecklar såväl individen (materiellt, hälsomässigt, kognitivt, psykologiskt och interpersonellt) som lokalsamhället (ekonomiskt, kulturellt och socialt). MAPSI-studien pekar på följande metoder för att utvärdera kulturprojekt: • matriser av olika slag • kartläggning av effekter och konsekvenser • balanserat styrkort • gapanalys, mellan nuläge och ett idealt läge • ramverk för utvärdering av prestationer • verksamhetsjämförelse eller prestandajämförelse • prestationsprisma-modellen, som utgör ett ramverk för styrning av intressenternas tillfredsställelse, i termer av kapacitet, strategier och processer • social investeringsavkastning, det vill säga de aspekter och värden som går utöver rena ekonomiska investeringar och som kan mätas och utvärderas på flera sätt. Sammantaget visar modellerna ovan på värdet av ett långsiktigt arbete när det gäller lokalsamhällen och att involvera invånarna där.3 Platsbaserad utveckling För att åstadkomma en positiv utveckling i områden med socioekonomiska utmaningar behöver man arbeta långsiktigt och aktivt för att motverka segregationen. Hur kan lokala aktörer som kommunala folkbibliotek arbeta för att genomdriva och utvärdera en sådan genomgripande transformation? I England finns en modell för så kallad plats-baserad utveckling (place-based change), som utgår från lokala förutsättningar för att genomdriva långsiktiga förändringar på systemnivå. Den brittiska organisationen The National Literacy Trust (2020), använder sig av plats-baserad utveckling i så kallade berövade områden (deprived areas), där statliga insatser och den nationella utbildningspolitiken hittills inte har hjälpt. Den plats-baserade ansatsen kopplas samman med olika litteracitetshubbar (literacy hubs), där biblioteken ingår i ett nätverk av lokala aktörer. 3. För metoder i praktiken se också Kulturrådet, 2024. 26