Att främja läsning för unga 1
forskningen. Agosto (2022) framhåller att forskni
ngen är i desperat behov av studier kring litteraciteten och läsmotivationen bland vad hon kallar missgynnade unga. Samtidigt betonar Levy med flera (2014) att litteracitet inte utgör det enda medlet för att uppnå större jämlikhet och social rättvisa, även om grundläggande färdigheter som läs- och skrivförmåga är viktiga för barns och ungas prestationer: ”… literacy alone is not, and cannot be, responsible for social change.” (Levy med flera 2014 s. 2) Läsning bland unga med små socioekonomiska resurser I en forskningsstudie baserad på enkäter med 584 kompletta svar, rapporterar Hughes-Hassell och Rodge (2007) att läsmönstren bland ungdomarna på skolor i ett etniskt blandat område med socioekonomiska utmaningar, i stort bekräftar bilden av ungas läsvanor. Andelen läsare är ungefär densamma, de läser ungefär lika mycket och ofta som andra, och flickor läser mer än pojkar. Men läsmaterialet skiljer sig en del. Helst läser de unga om förebilder som kändisar och sportstjärnor, samt om personer som de själva identifierar sig med. Det som unga inom målgruppen allra minst vill läsa om är historiska personer och personer som är olika dem själva. Målgruppen föredrog att läsa tidskrifter framför böcker, på grund av tidskrifternas många och fina bilder, snabbheten i informationsinhämtning, samt ”coolhetsfaktorn” och läsnivån (Hughes-Hassell och Rodge 2007, s. 28; se även Meyers 1999). De materiella villkoren spelar in i ungas läsliv. Enligt Clark och Douglas (2011) omfattande enkät med runt 4 500 enkätsvar från barn och unga i England, Nordirland, Skottland och Wales, hade unga som har rätt till gratis skolmåltid i mindre utsträckning tillgång till egna böcker, tidningar och tidskrifter, eget skrivbord, egen dator, och en egen profil i sociala medier. Unga från låginkomstfamiljer uppfattar i högre grad att läsning är något som är mer för tjejer än för killar. Studien bekräftar tidigare forskning om att unga med goda socioekonomiska förutsättningar kan lockas till läsning genom att betona kreativitet och fantasi, medan unga med dåliga socioekonomiska förutsättningar är benägna att svara an på läsfrämjande insatser om det tydligt förklaras varför det är viktigt. Syftet och nyttan med läsningen är avgörande faktorer. Samtidigt noterar forskarna att de flesta läsfrämjande insatserna till barn och unga betonar läsningen som ett roligt nöje, vilket speglar medelklassens 40