Att främja läsning för unga 1
kompetenta eller inkompetenta, ovilliga att samar
beta och ha dålig attityd. Denna missuppfattning används i sin tur för att rättfärdiga gruppens låga sociala status. På så vis reproduceras och inskärps den låga statusen i varje socialt möte, till den grad att människor ur gruppen börjar undvika kontakt med normsamhället som ständigt utvärderar eller dömer dem (Jupp med flera 1982 s. 240). Språkförmåga präglar ungas självbild. Unga som är flerspråkiga med ett annat modersmål än majoritetsspråket, har än idag ofta negativa språkliga erfarenheter. Dels beror det på att de inte kan använda sitt modersmål i viktiga vardagskontakter, dels på att deras andra- och tredjespråk möter kritik från omgivningen (Hwuang med flera 2018 s. 92f). Flerspråkighet och ungas läsning Många modersmål eller förstaspråk uppfattas ha låg status, socioekonomiskt och kulturellt. I en forskningsöversikt om läs- och skrivattityders roll för social rörlighet, konstaterar Levy med flera (2014) att människor som är nya i ett lokalsamhälle och som har annorlunda språk och praktiker kring litteracitet, riskerar att bli exkluderade och uppleva sociala orättvisor. Läs- och skrivförmåga stärker individens möjligheter att bli inkluderad. Det finns signifikanta vetenskapliga bevis för att unga inte inkluderas i skolan och i samhället i stort, om deras modersmål har låg status och de är ekonomiskt missgynnade. Kombinationen av ett undervärderat modersmål, låg ekonomisk status och brist på stark ställning i lokalsamhället, kan leda till att unga underpresterar (Levy med flera 2014). Unga som är flerspråkiga är i särskilt behov av en sociokulturellt stödjande miljö, med undervisning i sitt modersmål, språkligt anpassad ämnesundervisning och undervisning i svenska som andraspråk (Axelsson 2004 i Wedin 2018). De får dock sällan jämförbar undervisning i läsning och skrivning i sitt modersmål eller förstaspråk (Wedin 2018). Högläsning är ett mycket gott stöd till flerspråkiga unga. Det är viktigt att litteraturen upplevs som autentisk, det vill säga att den inte är konstruerad för en undervisningssituation. Det finns flera exempel på satsningar på nyanlända under åren 2015–2016. Aktiviteter som involverade unga var bland annat volontärverksamhet med språk- och läxhjälp, samt ungdomsguider med annat språk än svenska som lotsar nyanlända besökare i biblioteken. Enligt tradition präglas emellertid bibliotekens verksam24