Att främja läsning för unga 1
Nästa steg i ungas läsutveckling på väg mot vuxen
livet, handlar enligt Appleyard om att utveckla strategier för texttolkning. Tolkningsstadiet bygger enligt Appleyard på att läsaren på en och samma gång avidentifierar sig med berättelsen och utvecklar referenspunkter utanför den, till exempel till berättelsens historia, tillkomst, kontext eller olika teorier kring vad den kan betyda. Detta innebär ett avsteg från att tänka i termer av sant och falskt, rätt och fel, och snarare i termer av flera skilda alternativ (multiplicitet). De unga skapar självförtroende genom att tolka texterna mer fritt och självständigt. På så vis når de det sista vuxna stadiet: Att själva kunna avgöra vilka syften läsningen ska ha. Det är emellertid inte många som når de sista stegen. Läsmotivationens centrala roll och begränsningar Den samlade forskningen ger starkt stöd till att läsmotivation är avgörande för att ägna sig åt läsning. Det handlar alltså inte bara om kognitiv läsförmåga, utan om själva drivkraften att läsa. Det är en vanlig, men även omdiskuterad vetenskaplig uppfattning att drivkrafterna utgör förutsättningarna för att skrida till handling. Läsförmåga och läsmotivation är emellertid tätt sammankopplade, eftersom en god läsförmåga ger ökad motivation till att läsa. För de med låg läsförmåga innebär det snarare en motsatt, negativ rörelse som leder till mindre läsning (McMullan and Sutherland 2020). Läsmotivationen skiftar med åldern och typen av läsning. Det är idag välkänt att unga människor med begränsade socioekonomiska resurser läser mindre än andra grupper (Clark och Akerman 2006), och att de uppvisar svag motivation att läsa på fritiden (McMullan och Sutherland 2020). Studier kring unga med begränsade socioekonomiska resurser tyder på att de behöver få förklaringar på varför det är viktigt att läsa (Hughes-Hassell och Rodge 2007; Clark och Douglas 2011). Läsmotivationen är inte ensidig, utan har huvudsakligen kopplingar till: • läsattityd – föreställningar och känslor gentemot läsning • läsintresse – individens preferenser kring ämnen, genrer och material att läsa. 31