Att främja läsning för unga 1
men har med tiden utvecklat ett sociokulturellt p
erspektiv, som sätter in människor i samhälleliga situationer och sammanhang. Forskare har i samband med medieutvecklingen kommit att betona betydelsen av litteracitetens mångfald, så kallad multilitteracitet, som också inkluderar digitala texter. Forskarna Mills, Unsworth och Scholes (2023) menar att digital litteracitet inte enbart är kognitiv eller har med abstrakt tänkande att göra. Det är ännu okänt hur vår mentala förmåga svarar på fysiskt förändrade sätt att läsa digitalt. I relation till texter och litteratur har kroppen en större betydelse för den kognitiva utvecklingen än man tidigare har trott. Inom biblioteks- och informationsvetenskapen används också begreppet informationslitteracitet, som från början utgick från människors funktionella förmågor och beteenden att använda information. Till följd av insikten om att verklighetens olika innebörder kan förstås som socialt konstruerade, bygger senare tids forskning om informationslitteracitet på socialt lärande och diverse praktiker och praktikgemenskaper. Andra framväxande perspektiv på litteracitet i vår digitala samtid är enligt Mills (2016) bland annat socio-spatiala, det vill säga att språk och andra praktiker skiljer sig åt geografiskt och rumsligt. Lokaliseringen av institutioner som bibliotek, skolor etcetera, kopplas av hävd till samhällets socioekonomiska struktur. Även rumsliga aspekter bidrar till inkludering respektive exkludering när det gäller litteracitet. Samtidigt finns en motsatt tendens idag, då utvecklingen av sociala medier gör att den fysiska platsen får mindre betydelse för litteraciteten, och både människor och saker förväntas vara mer rörliga (Mills 2016). Enligt SCB (2021) är människor som bor i områden med socioekonomiska utmaningar mer rörliga i sina lokala resmönster än de som bor områden med mycket goda socioekonomiska resurser. Ungas litteracitet Ungas särskilda litteracitet bör enligt Braun med flera (2014) förstås som en social praktik för aktivt meningsskapande i en mångfald av skriftlig, muntlig, visuell och gestaltande media (performative media). Mänskliga praktiker är i någon mening alltid sociala eftersom de bygger på gemensamma normer och värderingar. Uttrycket sociala praktiker handlar här om handlingar och göranden som involverar mellanmänsklig kommunikation och samvaro. Ett exempel 38