Att främja läsning för unga 1
Ekonomiska incitament till läsning Det händer ock
så att det förekommer renodlat ekonomiska incitament. Läsningen betingas då på ett positivt sätt. Nackdelen med just ekonomiska incitament är att vetenskapliga studier inte har kunnat visa på att det ensidigt ger bestående och långsiktiga effekter på läsbeteende, eller på skolarbete och prestationer. Filosofen Michael Sandel (2014) argumenterar för att pengar kan korrumpera värderingarna: ”Barn som får betalt för att läsa böcker kanske börjar läsa mer, men de lär sig också att betrakta läsning som ett förelagt arbete snarare än som en källa till inre tillfredsställelse” (s. 15). Med andra ord skulle yttre läsmotivation kunna motverka utvecklingen av inre läsmotivation. Å andra sidan kan det finnas goda anledningar att ompröva värdet av ekonomisk ersättning och andra yttre incitament när målgruppen är unga med begränsade socioekonomiska resurser, i syfte att de ska kunna förbättra sin situation – med eller utan ökad läsning. Det kan heller inte uteslutas att det uppstår indirekta positiva konsekvenser på omgivningen om en ung person får stöd till läsning. Teorin om självbestämmande Sammantaget är ett dominerande spår i forskningen om läsmotivation enligt Conradi med flera (2014) den teori som kallas selfdetermination theory (SDT). Det kan översättas med självbestämmandeteori, och är en tradition som betonar individens behov av kompetens, autonomi och sammankoppling med andra (Ryan och Deci 2000). Det är dock en förhållandevis individinriktad teori som inte tar tillräcklig hänsyn till exempelvis kulturella och socio-ekonomiska faktorer. Ett genomgripande problem med forskningen om läsmotivation i olika etniska grupper, är dock att den inte har utgått från gruppernas egna uttryck för motivation (Guthrie, Coddington och Wigfield 2009). Det kan således inte uteslutas att det förekommer etnocentriska felslut i teorierna om läsmotivation. Betoningen av frivillighet i läsning ger upphov till ett slags läsningens paradoxer. Dels att varje människa enskilt och personligen behöver anamma läsförmåga och läsning, samtidigt som vi också är sociala varelser som lever under kulturella, ekonomiska samhällsvillkor vilka präglar läsningen. Dels att läsfrämjande bygger på antagandet att den inre läsmotivationen går att påverka genom yttre 33