Att främja läsning för unga 1
familjer och förskolor med barnlitteratur av god
kvalitet. Det ska bidra till att öka barnens exponering av text, alfabet och berikande samtal, vilket ska ge dem bättre chanser i livet. Enligt paragraf fem i svenska Bibliotekslagen (2013:801) är personer som talar ett nationellt minoritetsspråk eller har ett annat modersmål än svenska, en prioriterad målgrupp för biblioteken. Enligt åttonde paragrafen ska folkbiblioteken ”ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar”. Flerspråkiga unga utgör därmed en grupp för dubbla prioriteringar från biblioteken. Sverige är sedan urminnes tider ett flerspråkigt land, med samiska och romska språk, finska, tyska och teckenspråk med mera. Svenska institutionella miljöer som skolan och folkbiblioteken har länge motverkat flerspråkigheten genom en aktiv assimileringsstrategi med fokus på majoritetsspråket svenska (Wedin 2018). Övriga språk fick en lägre status. Instiftandet av Språklagen (2009:600) innebar en vändpunkt för språklig mångfald och rätten att använda sitt eget språk, vilken är sammanbunden med de mänskliga rättigheterna. Frågan om språklig status kan kopplas till forskaren Stephen Castels observation, att det finns en hierarki i hur olika medborgarskap uppfattas världen över, och att vad som rankas högst är ”det globala nord” (de första 15 EU-länderna samt Norge, Schweiz, Kanada, Australien, Nya Zeeland och USA) (Castels 2007 i Behtoui 2022). Länder med en protestantisk arbetsetik har kunnat använda kapitalismen till sina fördelar. Andra världsdelar och länder har sämre socioekonomiska villkor, framför allt av historiska skäl som underutvecklat utbildningssystem, en senare teknologisk utveckling och västerländsk kolonialism. Krig, konflikt, förföljelse, fattigdom och försämrad livsmiljö på grund av klimatkrisen är betydande anledningar till den pågående migrationen. Enligt språkforskarna Jupp med flera (1982) har västerländska industrinationer och storstäder länge haft ett behov av inflyttad arbetskraft till okvalificerade och lågbetalda jobb som inte kräver social interaktion. Jobben svarar emellertid inte mot arbetskraftens egentliga kvalifikationer. När gruppen dessutom antas ha dåliga språk- och kommunikationsförmågor, skapas en nedsättande uppfattning om de inflyttades identitet. De betraktas felaktigt som mindre 23