Att främja läsning för unga 1
och annan uppsökande verksamhet har en viktig fun
ktion för att nå människor i områden med socioekonomiska utmaningar (Lo och Stark 2021). Social inkludering av unga Under de senaste decennierna har barnrättsarbete på global skala tagit stora kliv framåt. Barn och unga upp till 18 år ses i allt högre grad som rättighetsbärare i linje med FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnrättskonventionen, eller barnkonventionen som den ibland förkortas till, är sedan 2020 svensk lag. Dessa förändringar i vuxnas syn på barn och ungas rättigheter, både i juridisk mening och i generella attityder, ställer ökade krav på att barn och unga ska göras delaktiga i frågor som berör dem. En vision för folkbibliotekens arbete med den unga publiken, är att de når ut till och tjänar alla tonåringar i lokalsamhället, oavsett bakgrund, intressen och behov, och oavsett om tonåringarna besöker biblioteket eller inte. Det skriver Braun med flera (2014) i en rapport som publicerats av den amerikanska organisationen Young Adult Library Services Association (YALSA). Bibliotekens traditionella syn på den unga publiken omfattar emellertid främst de tonåringar som redan är läsare och användare av det fysiska biblioteket för fritidsläsning och i studiesyfte. Detta är en självutnämnd grupp av biblioteksbesökare, som sällan inkluderar andra unga, som till exempel icke-läsare, invandrare, minoriteter, hemlösa eller frihetsberövade ungdomar (Braun med flera 2014). Bibliotekens arbete med ungas delaktighet är enligt YALSA framför allt biblioteksdriven. De söker återkoppling från självselekterade tonåringar kring bokbeståndet och biblioteksrummet. Deltagandet sker i formella grupper av unga med förutbestämda aktiviteter som utgår från bibliotekets aktuella tjänster. Det krävs inte mindre än ett paradigmskifte inom biblioteksverksamheten för att unga ska bli delaktiga på riktigt. En informant i studien påpekar: “Libraries used to be grocery stores. Now we need to be kitchens” (Braun med flera 2014 s. 3). Framtidens bibliotek behöver möta upp ungas delaktighet genom vad man kallar participatorisk design och aktionsforskning. Deltagandet ska inte begränsas till formella grupper, utan behöver involvera även informella träffar, såväl digitala som fysiska, och riktas till både individer och till grupper. Alla unga behöver uppmuntras att delta i utvecklingen, genomför46