Att främja läsning för unga 1
Mendive, S., Lissi, M. R., Bakeman, R., Reyes, A.
(2017). Beyond Mother Education: Maternal Practices as Predictors of Early Literacy Development in Chilean Children from Low-SES Households, Early Education and Development, 28:2, s. 167–181. Meyers, E. (1999). The Coolness Factor: Ten Libraries Listen to Youth. American Libraries, 30(10). s. 42–45. Mills, K.A. (2016). Literacy Theories for the Digital Age. Social, Critical, Multimodal, Spatial, Material and Sensory Lenses. New Perspectives on Language and Education, nr. 45, Bristol, Buffalo & Toronto: Multilingual Matters. Mills, K.A., Unsworth, L. och Scholes, L. (2023). Literacy for Digital Futures: Mind, Body and Text. New York & London: Routledge. Myndigheten för Kulturanalys (2023). Att bredda deltagandet i kulturlivet: Hinder och möjligheter. Rapport 2023:2, Göteborg. Myndigheten för Ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2022a). Ung idag 2002. Ungas försörjning och ekonomiska levnadsvillkor. Växjö: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Myndigheten för Ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2022b). Ett liv som andras – om ungas ekonomiska utsatthet. Växjö: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Nordlund, A. och Svedjedal, J. (2020). Läsandets årsringar: rapport och reflektioner om läsningens aktuella tillstånd i Sverige. Stockholm: Svenska Förläggareföreningen. Ornstein, E. och Reid, P. (2022). ‘Talk to them like they’re people’: A cross-cultural comparison of teen-centred approaches in public library services. Journal of Librarianship and Information Science, 54(3) s. 451–468. Pace, A., Luo, R., Hirsh-Pasek, K., Michnick Golinkoff, R. (2017). Identifying Pathways Between Socioeconomic Status and Language Development. Annu. Rev. Linguist. nr. 3, s. 285–308. Peters, B., Martinez, M.. Spicer, S. (2019). Free Book, More Reading? Assessing the Impact of a Free Book Collaboration. Children and Libraries, s. 35–37. 71